Sveriges livsmedelsstrategi
Skriftlig fråga 2019/20:932 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-10
- Överlämnad
- 2020-02-10
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-02-19
- Besvarad
- 2020-02-19
- Sista svarsdatum
- 2020-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet beslutades i juni 2017, och regeringen avser göra stora satsningar för att öka svensk livsmedelsexport. Detta ska ske genom ökade så kallade exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.
Regeringen har också gett i uppdrag till Livsmedelsverket att från 2020 till 2025 nå målet för livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion som är hållbar och konkurrenskraftig.
En förutsättning för att Sverige ska kunna leverera livsmedel och jordbruksprodukter är att det finns personer som vill utbilda sig till lantbrukare och livsmedelsarbetare och som vill driva lantbruk och livsmedelsföretag.
Naturbruksgymnasier, lantbruksskolor och lantbruksuniversitet är utbildningsvägar för att arbeta inom jordbrukssektorn.
Den 6 februari publicerades en artikel i Helsingborgs Dagblad med rubriken ”Barn till lantbrukare pressas i skolan – stöttar varandra i nytt nätverk”. I artikeln framkommer det att barn till skånska lantbrukare får stå till svars i klassrummet och att de får utstå trakasserier under skoltid. Detta har lett till att de bildat ett nätverk, LRF Kickers, för att hjälpa varandra.
Sverige har valt en väg där levande landsbygd, en livsmedelsstrategi med ökad inhemsk produktion och exportstrategi står på agendan. Samtidigt vittnar branschen om ett samhällsklimat som gör att lantbrukare överväger att lämna yrket och sitt företag. Deras barn utsätts i skolan på grund av sina föräldrars yrke, verksamhet inom livsmedelsindustrin och föräldrarnas företag på landsbygden.
Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson blir därför:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att freda branschen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:932 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2020/00289/JL
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:932 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Sveriges livsmedelsstrategi
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att freda branschen.
Låt mig inledningsvis understryka att det är angeläget att den svenska livsmedelskedjan är långsiktigt konkurrenskraftig för att kunna attrahera morgondagens stjärnor och för att det ska vara attraktivt att driva vidare ett familjejordbruk.
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 antogs av riksdagen den 20 juni 2017. Den innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
I december 2019 fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin som innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Regeringen satsar bland annat på följande för att stärka livsmedelskedjans och primärproduktionens konkurrenskraft:
Forskning och Innovation - innovation är en nyckel till att säkra konkurrenskraft och tillväxt. Därför har vi avsatt medel på det nationella livsmedelsforskningsprogrammet på Formas och medel på Vinnova för att stärka innovationsarbetet inom den svenska livsmedelskedjan.
Brist på rätt kompetens utgör idag ett hinder för att företagen ska växa. Därför har Tillväxtverket fått i uppdrag att analysera kompetensbehovet i livsmedelskedjan för att därefter genomföra åtgärder.
Regelförenkling - företag i livsmedelsbranschen berörs av ett stort antal regler. Därför har Tillväxtverket fått i uppdrag att analysera den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan utifrån konkurrenskraft, tillväxtmöjligheter och innovationsförmåga.
Livsmedelsexport - Sverige är en liten marknad och för att stärka svensk konkurrenskraft behöver vi bli duktigare på export. Därför har Business Sweden fått i uppdrag att fortsätta sitt arbete att främja livsmedelsexport.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är dessutom ett viktigt verktyg för att stärka den svenska primärproduktionen, vilket vi har med oss i förberedelserna för den nya perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken. Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja och jag avser att fortsätta mitt arbete med att stärka branschen och öka attraktiviteten i att jobba i livsmedelskedjan. Vi ska vara stolta över det svenska matundret.
Stockholm den 18 februari 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.