Sveriges Lantbruksuniversitet
Skriftlig fråga 1999/2000:548 av Sjölund, Anders (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-11
- Anmäld
- 2000-02-15
- Besvarad
- 2000-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:548
av Anders Sjölund (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om Sveriges LantbruksuniversitetÅr 1971 beslöt riksdagen att Skogshögskolan skulle utlokaliseras till Umeå. 1972 beslöt regeringen att Umeå skulle ha 65 % av högskolans anställda, Uppsala och Garpenberg 20 % vardera. Skogshögskolan omvandlades 1977 till Skogsfakulteten inom Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Den tänkta utlokaliseringen av verksamheten till Umeå, har kommit på skam, och vi ser nu en långtgående återlokalisering till Mälardalen. Argumenten för denna återflytt är många men bygger inte alltid på rationella vetenskapliga grunder.
Det som blev beslutat av regeringen, att två tredjedelar av verksamheten skulle ligga i Umeå, har nu i verkligheten bytts till en tredjedel. Styrelsen har kort sagt inte fullföljt de beslut som regeringen tagit. Med placering inom en mogen akademisk miljö i samarbete med Umeå universitet och i direkt närhet till forskningsmiljöer, finns all anledning att vidmakthålla och förstärka den skogliga forskningen i Umeå.
En utveckling som ytterligare dränerar Umeåavdelningen på medel, äventyrar i långa loppet den kvalitativa utvecklingen och riskerar därmed universitetets hela existens. (SLU). Det finns anledning att oroa sig för framtiden, men också bekymra sig för en styrelse som i praktiken inte tar hänsyn till riksdagens och regeringens beslut.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag jordbruksministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:548 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 1999/2000:548 om Sveriges lantbruksuniversitet
Jordbruksminister Margareta Winberg
Anders Sjölund har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av att andelen av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) skogsvetenskapliga fakultets verksamhet som bedrivs i Umeå inte motsvarar riksdagens och regeringens ursprungliga intentioner.
Inledningsvis vill jag understryka att jag förstår engagemanget för att skogsfakulteten i Umeå ska bestå som en kraftfull undervisnings- och forskningsenhet och att skogsfakulteten fyller en regionalpolitisk funktion, även om SLU är ett universitet med fyra huvudorter och har ett nationellt ansvar.
Sedan riksdagsbeslutet år 1971 och regeringsbeslutet år 1972 som Anders Sjölund refererar till har snart 30 år förlöpt. Under denna tid har mycket hänt inom universitetsvärlden. Den organisatoriska samordningen av Skogshögskolan, Lantbrukshögskolan, Statens veterinärmedicinska anstalt och Veterinärhögskolan, som 1977 ledde fram till bildandet av SLU, är en sådan händelse. Därtill kommer flera reformer inom högskolan.
En genomgående tanke redan vid utformningen av 1977 års reform av högskoleorganisationen var att i möjligaste mån undvika en detaljerad central reglering av organisationsstrukturen och verksamhetens bedrivande. I stället har avsikten varit att ge styrelserna och högskoleenheterna möjlighet att själva organisera sin verksamhet på det sätt som de finner mest ändamålsenligt. Avsikten har vidare varit att skapa sådan frihet att fortlöpande förändringar kan göras med hänsyn till utvecklingen i samhället och inom utbildningen och forskningen. Högskolorna har alltså blivit mer och mer självständiga. Många beslut som tidigare fattades av regeringen har delegerats till högskolorna.
I den senaste stora högskolereformen slogs det fast att ökad frihet för universitet och högskolor är väsentlig för att möta de framtida utmaningarna (prop. 1992/93:1 bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103). I nu gällande förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet finns också förtecknade de uppgifter som ankommer på styrelsen. En av dessa uppgifter är att besluta i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna.
Jag har vid mitt besök vid SLU i går diskuterat skogsfakultetens situation med ledningen och jag avser fortsättningsvis att följa utvecklingen i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.