Sveriges klimatrankning
Skriftlig fråga 2025/26:221 av Katarina Luhr (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-18
- Överlämnad
- 2025-11-19
- Anmäld
- 2025-11-20
- Svarsdatum
- 2025-11-26
- Besvarad
- 2025-11-26
- Sista svarsdatum
- 2025-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Den internationella rankningen Climate Change Performance Index listar årligen ett sextiotal länder utifrån deras klimatarbete baserat på de fyra kategorierna 1) utsläpp per capita, 2) andel förnybar energi, 3) energianvändning samt 4) klimatpolitik.
När Miljöpartiet satt i regering toppade Sverige den sammanvägda rankningen flera år i rad. Sedan Tidöregeringen tillträdde har Sverige rasat till plats 13. Det största tappet har skett i kategorierna utsläpp per capita respektive klimatpolitik. I kategorin utsläpp per capita har Sverige tappat från bästa land i rankningen 2021 till plats 15 i 2026 års rankning. I kategorin klimatpolitik har Sverige tappat från näst högsta placering år 2021 till plats 36 i årets rankning.
De här resultaten rimmar illa med tidigare uttalanden från statsråd som finansministern och statsministern.
I samband med presentationen av regeringens budget sa exempelvis finansministern följande: “Jag tycker det är viktigt att påminna om att Sverige är världens bästa land när det gäller både klimatpolitik och utsläpp.”
Min fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är:
Hur ser ministern på Sveriges tapp i den internationella rankningen, och avser ministern att vidta några åtgärder för att Sverige ska återta sin plats i den klimatpolitiska rankingen?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:221 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:221 Sveriges klimatrankning
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:221 av Katarina Luhr (MP)
Sveriges klimatrankning
Katarina Luhr har frågat mig hur jag ser på Sveriges tapp i den internationella rankningen, och om jag avser vidta några åtgärder för att Sverige ska återta sin plats i den klimatpolitiska rankingen.
Den årliga rankningen, Climate Change Performance Index (CCPI), omfattar 63 länder och görs av ett konsortium bestående av tre icke-statliga organisationer. Rankningen baseras på bedömningar i kategorierna växthusgasutsläpp, förnybar energi, energianvändning och klimatpolitik. Sverige får samma övergripande omdömen i dessa kategorier som föregående års rapport, men tappar två placeringar i den totala rankingen.
När det gäller växthusgasutsläpp tappar Sverige placeringar och poäng från förra året. Det beror sannolikt på den tillfälliga ökningen av utsläpp under 2024 till följd av den justerade reduktionsplikten. Regeringen har vidtagit åtgärder som innebär att Sverige tar sin del av ansvaret i det globala klimatarbetet på ett sätt som inte slår undan benen för svenska hushåll. Vi räknar med att utsläppen återigen ska minska under 2025, precis som de gjorde 2022 och 2023.
I kategorin förnybar energi erhåller Sverige det högsta omdömet ”very high”. Jag noterar här att den samlade poängen för Sverige i denna kategori är högre i årets rankning jämfört med 2021 års rapport.
Även i kategorin energianvändning får Sverige högre poäng än 2021, men får fortsatt omdömet ”low”. Det finns flera förklaringar till detta. Vi har ett kallt klimat med stort uppvärmningsbehov, och vi är en industrination där flera branscher är energiintensiva. Även om vi använder mycket energi, så har vi till skillnad från många andra länder ett i princip helt fossilfritt elsystem. Det perspektivet exkluderas i den här indikatorn.
I kategorin klimatpolitik har 450 experter besvarat enkäter om hur de ser på ländernas klimatpolitik. I länder där det saknas experter har ett medelvärde använts. Att jämföra politik mellan länder på detta sätt är en komplex övning, och jag delar inte slutsatserna om att Sverige skulle ha sämre klimatpolitik än några av världens största utsläppare.
Det övergripande medskicket till Sverige handlar om att säkerställa att nationella mål och EU-åtaganden nås. I den frågan har jag ingen avvikande åsikt. Regeringens politik syftar till att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att kombinera ambitiös klimatpolitik med ökad konkurrenskraft och tillväxt. Sedan 1990 har vi minskat våra utsläpp med drygt 33 procent, och fasat ut i princip alla fossila bränslen i el- och värmeproduktionen. Regeringen har genomfört stora satsningar som tar oss närmare klimatmålen. I det ingår inte minst utbyggnaden av den fossilfria energiproduktionen.
Stockholm den 26 november 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.