Sveriges internationella konkurrenskraft

Skriftlig fråga 1995/96:531 av Sten Tolgfors (m)

Klar

Inlämnad:: 1996-06-12
Besvarad:: 1996-06-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga 1995/96:531 av Sten Tolgfors (m) till näringsministern om Sve-
riges internationella konkurrenskraft

Sverige har under de senaste decennierna fallit från 3:e till 17:e
plats i OECD-ländernas världsliga. För ett par veckor sedan kom en
undersökning från IMD i Lausanne, som visade att Sverige också dalar
i fråga om internationell konkurrenskraft.

Vi återfinns numera på 14:e plats bland de undersökta länderna. Det
skall jämföras med fjolårets placering på plats nummer 12, som redan
den var bekymmersam. Sverige bedöms numera ha sämre konkurrens-
kraft än Chile.

Regeringens politik har sedan valet präglats av återställare och
skattehöjningar. Den aktiva näringspolitik som utlovades i 1994 års
valrörelse, har hittills varit förbytt i näringspolitisk stiltje.

Utgångspunkten för regeringens försök att halvera arbetslösheten
har varit och har även i dagens sysselsättningsproposition visat sig vara
kortsiktig krispolitik. Ambitionen att lägga grunden för nya företag och
jobb genom att stärka landets internationella konkurrenskraft har sak-
nats.

Vilka åtgärder vill näringsministern vidta för att långsiktigt stärka
Sveriges internationella konkurrenskraft?

Svar på skriftlig fråga 1995/96:531 besvarad av Näringsminister Anders Sundström

den 26 juni

Svar på fråga 1995/96:531

Näringsminister Anders Sundström

Sten Tolgfors har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för
att långsiktigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Arbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som skall
svara på frågan. Sten Tolgfors menar att regeringens insatser för att öka
sysselsättningen och skära ned arbetslösheten präglas av kortsiktighet
och efterlyser en mer aktiv näringspolitik.

Jag håller definitivt inte med Sten Tolgfors om att det råder
”näringspolitisk stiltje”. I höstas presenterade regeringen riktlinjerna
för en samordnad politik för att främja tillväxt och konkurrenskraft,
innefattande bl.a. frågor om finans- och penningpolitik, näringsliv,
energi, utbildning, forskning, kommunikationer, arbetsmarknad och
miljö. I juni återkom regeringen i en proposition till riksdagen med
förslag till offensiva åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättning i
näringslivet.

Att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft betyder för mig
att skapa ett näringsklimat som gör det attraktivt för svenska och inter-
nationella företag att investera och utveckla sin verksamhet i vårt land.
Det innebär bl.a. att det måste vara lönsamt för företag att utveckla nya
produkter, investera i ny produktionsteknik och bygga ut sin verksam-
het här. Det måste också vara lönsamt för enskilda att starta egna före-
tag och att utveckla sin kompetens och förkovra sig. Det är bara på den
vägen det är möjligt att tillförsäkra Sverige en god ekonomisk tillväxt
och därmed en välfärdsutveckling som är i paritet med andra länder
inom OECD.

Att verka för ett gott näringsklimat är inte bara en uppgift för nä-
ringsministern, utan en fråga som berör hela regeringen, och även andra
aktörer i samhället. Näringspolitik från statsmakternas sida handlar i
hög grad om att samordna en mängd olika insatser som initieras av
regeringen. Men eftersom det är stora skillnader mellan olika regioner
när det gäller förutsättningar för företagsamhet (t.ex. arbetskraftens
utbildningsnivå, tillgång till forsknings- och utvecklingskompetens och
högre utbildning, storleken på lokala marknader samt de lokala före-
tagsnätverkens styrka) är det viktigt att besluten om vad som skall
göras och av vem flyttas närmare verkligheten. Regeringen kommer
därför att ta initiativ till en bred samverkan i länen för att utveckla en
tillväxtfrämjande närings- och regionalpolitik. Syftet är att engagera ett
stort antal aktörer i ett partnerskap för att utarbeta förslag till regionala
och lokala initiativ för att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning.
Jag återkommer nu till Sten Tolgfors fråga om vad jag som näringsmi-
nister vill göra för att långsiktigt stärka Sveriges internationella konkur-
renskraft.

En rad insatser har redan gjorts inom Näringsdepartementets områ-
de för att förbättra villkoren för företag och företagande, t.ex. när det
gäller kapital och service till små företag. De mindre företagen spelar
som alla vet en mycket viktig roll för förnyelsen i näringslivet och för
sysselsättningen. Därför har jag i den nyligen lagda sysselsättningspro-
positionen lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att på olika sätt
underlätta för de mindre företagen att utvecklas, bl.a. genom reducering
av arbetsgivaravgifterna, lättnad i dubbelbeskattningen och förenkling
av skatteregler. Jag bedömer vidare att de små och medelstora företa-
gen i många fall behöver hjälp med att utveckla sin export via Ex-
portrådet. Det handlar om att undanröja olika hinder bl.a. i form av
brist på kompetens i exportfrågor, brist på information om affärsmöj-
ligheter samt brist på kundkontakter.

Jag kommer också att vidta ytterligare åtgärder för att stärka nä-
ringslivets tekniska kompetens. Det gäller inte minst de små och me-

delstora företagen. Jag vill bl.a. på olika sätt främja samverkan i olika
former regionalt och lokalt mellan högskolor, industriforskningsinstitut,
regionala myndigheter och företag för att underlätta kunskapsöverfö-
ring. Vidare vill jag stimulera inrättandet av industriella utvecklings-
centra för att främja teknikspridning från stora till små företag. I sam-
band med regeringens forskningsproposition i höst avser jag att åter-
komma med riktlinjer för den övergripande teknikpolitiken.

En effektiv konkurrens är en grundläggande förutsättning för ett till-
fredsställande omvandlingstryck. Jag arbetar därför vidare med att
förstärka konkurrenstrycket på den inhemska marknaden. För närva-
rande sker en översyn av konkurrensen inom livsmedelssektorn. Vidare
har en särskild delegation tillsatts som skall arbeta för att åstadkomma
lägre byggkostnader.

I och med regeringsombildningen har vi fått bättre möjligheter att
koordinera närings- och handelspolitiken. Regeringen verkar aktivt
inom EU för att vidareutveckla den inre marknaden, bl.a. när det gäller
fortsatt avreglering och avveckling av subventioner som snedvrider
konkurrensen. Regeringen kommer vidare att verka för att EU intar en
aktiv och pådrivande roll i multilaterala handelsförhandlingar om fort-
satt liberalisering av världshandeln. Därmed tillförsäkras de svenska
företagen tillgång till marknaderna i utlandet.

I detta sammanhang vill jag nämna en fråga som har stor betydelse
för det svenska näringslivet på längre sikt. Jag tänker då på den till-
växtpotential och de affärsmöjligheter för svenska företag som finns i
de f.d. planekonomierna på andra sidan Östersjön. Det ligger i Sveriges
intresse, både ekonomiskt och politiskt, att stödja en utveckling mot
demokrati och marknadsekonomi i dessa länder. Därför kommer rege-
ringen att öka insatserna på detta område och har i sysselsättningspro-
positionen lagt fram ett förslag till program för att bl.a. stärka in-
frastrukturen, förnya energisystemet, skydda miljön och utveckla kun-
skapsutbytet runt Östersjön.

Slutligen vill jag framhålla att ett gott näringsklimat grundläggs
med en sund ekonomisk politik. Regeringens kraftfulla sanering av
statens finanser har pressat ned inflationen och gjort det möjligt att
successivt sänka räntorna. Därmed har investeringsklimatet förbättrats,
vilket också visat sig i form av ökade investeringar. Med tanke på de
makroekonomiska betingelsernas grundläggande betydelse för närings-
livets konkurrenskraft är jag förvånad över moderaternas lättsinniga
förslag om ofinansierade skattesänkningar, som ofelbart skulle leda till
höjda räntor och därmed underminera företagens framtidssatsningar.

Min slutsats är att regeringen med de insatser som gjorts och med
de åtgärder som föreslagits i sysselsättningspropositionen har berett
väg för en förnyelse och omställning som stärker det svenska näringsli-
vets växtkraft och konkurrensförmåga. Regeringen kommer att med
kraft arbeta vidare med detta mål i sikte och jag är därför övertygad om
att Sverige under de närmaste åren kommer att avancera betydligt i
OECD-ländemas välfärdsliga.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Sten Tolgfors (m)Moderaterna

Ställd till

näringsministern

Besvarad av

Näringsminister Anders Sundström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.