Sveriges framtid som gruvnation

Skriftlig fråga 2017/18:1517 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-06-18
Överlämnad
2018-06-18
Anmäld
2018-06-19
Svarsdatum
2018-06-27
Sista svarsdatum
2018-06-27
Besvarad
2018-06-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

I Dagens Nyheters reportage om den kartläggning som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört av de geologiska förhållandena i de södra delarna av Norrbottens län gav närings- och innovationsministern uttryck för en positiv inställning när det gäller möjligheterna till jobb och tillväxt med anledning av mineralfyndigheterna i detta område som beskrivits som en vit fläck på kartan över malmpotentialer.

Ministern menar att svensk gruvindustri kan bli en förutsättning för grön utveckling med innovationskritiska metaller för till exempel batterier och vindkraft. Litium, som exempelvis batteritillverkaren Northvolt behöver, upptäcktes i Sverige. Litiumbehovet väntas öka med 2 500 procent till år 2030.

Samtidigt som ministern uttrycker sig positivt om möjligheterna att utvinna batterimetaller har regeringen nyligen agerat i en riktning som äventyrar just dessa möjligheter. Det förbud mot uranbrytning som nyligen röstades igenom i riksdagen är i grunden ett symbolpolitiskt förslag som dessutom riskerar att medföra långtgående konsekvenser för svensk gruvindustri.

Såväl Luleå tekniska universitet, som är Sveriges centrum för gruvrelaterad forskning, som Sveriges geologiska undersökning, som är den myndighet som ansvarar för frågor om mineralhantering, påpekar att förbudet kommer att få negativa effekter på övrig svensk gruvnäring. Många attraktiva och sällsynta metaller som är vanliga i svensk berggrund samexisterar med uran. Ett förbud kommer att göra även dessa otillgängliga. Sverige har redan nu en sträng lagstiftning när det gäller uranbrytning. Exempelvis behövs tillstånd enligt tre separata lagar, däribland miljöbalken som omfattar den kommunala vetorätten.

Om invånare på en ort som har blivit föremål för prospektering inte vill ha gruvdrift är det rimligt att detta respekteras, utan att krokben läggs för en av Sveriges stora basnäringar som regeringen och närings- och innovationsministern har lovordat för dess betydelse när det gäller att nå regeringens klimatmål. Det förslag som nu har klubbats igenom kommer sannolikt att bidra till att försvaga den svenska gruvindustrins konkurrenskraft och dessutom skada Sveriges internationella rykte som gruvnation.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Menar ministern att Sveriges rykte som gruvnation och möjligheter att bli en leverantör av bland annat batterimetaller inte äventyras av förslaget om förbud mot uranbrytning?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1517 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)



N2018/

03735/FÖF

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1517 av Saila Quicklund (M)
Sveriges framtid som gruvnation

Saila Quicklund har frågat mig om jag menar att Sveriges rykte som gruvnation och möjligheter att bli en leverantör av bland annat batterimetaller inte äventyras av förslaget om förbud mot uranbrytning.

Den 16 maj 2018 biföll riksdagen regeringens förslag i propositionen Förbud mot utvinning av uran (prop. 2017/18:212, bet. 2017/18:NU13, rskr. 2017/18:277). Riksdagens beslut innebär att ett förbud mot utvinning av uran börjar gälla den 1 augusti 2018. Förbudet införs i miljöbalken och gäller för gruvverksamhet med utvinning av uran som huvudsaklig produkt och biprodukt, samt återvinning av uran ur utvinningsavfall. Förbudet omfattar däremot inte gruvverksamhet som avser järnmalm, övriga basmetaller, sällsynta jordartsmetaller eller andra mineral där mineralet bryts, provbryts, bearbetas eller fysikaliskt eller kemiskt anrikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egenskaper.

I minerallagen (1991:45) tas uran bort som koncessionsmineral. Ändringen innebär att det inte längre blir möjligt att bevilja undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Undersökningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineral för vilka undersökningstillstånd meddelats påverkas inte av lagändringen.

Det kommer således fortsättningsvis att vara möjligt att prospektera efter och utvinna batterimetaller samt andra metaller och mineral i Sverige som är nödvändiga för elektrifiering och grön omställning.

Stockholm den 27 juni 2018

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.