Sveriges förberedelser inför Bolognaprocessen
Skriftlig fråga 2005/06:195 av Davidson, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-21
- Inlämnad
- 2005-10-21
- Besvarad
- 2005-10-26
- Svar anmält
- 2005-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 oktober
Fråga 2005/06:195 av Inger Davidson (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Sveriges förberedelser inför Bolognaprocessen
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att Sverige kan svara mot de behov av internationell mobilitet och jämförbarhet som finns när det gäller högskoleutbildade. Erfarenheterna från Norge, som gjort anpassningar till Bolognamodellen, visar att implementering tar tid och kraft. För att underlätta processen har de norska statsmakterna gjort såväl tillfälliga som permanenta resursförstärkningar.
Om utarbetande av masterprogram, förändringar av kurs- och utbildningsplaner samt utarbetande av betygskriterier ska kunna göras på ett seriöst och genomtänkt sätt krävs extra arbetsinsatser på alla institutioner runt om i landet. Den redan hårt pressade ekonomi som högskolorna lever med gör att det inte är rimligt att låta Bolognaanpassningen gå ut över ordinarie verksamhet.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att säkerställa att arbetet med Bolognaprocessen på Sveriges lärosäten inte sänker kvaliteten på annan verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:195 besvarad av Leif Pagrotsky
den 26 oktober
Svar på fråga 2005/06:195 om Sveriges förberedelser inför Bolognaprocessen
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Inger Davidson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att arbetet med Bolognaprocessen på Sveriges lärosäten inte sänker kvaliteten på annan verksamhet.
Låt mig först säga att jag anser att arbetet med att förbereda införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur är utomordentligt viktigt. En ökad rörlighet är ett av motiven för förändringarna men detta är också ett utmärkt tillfälle för de svenska lärosätena att ytterligare höja kvaliteten på utbildningen genom att se över sitt kurs- och programutbud i samverkan med studenter och arbetsliv. Jag inser samtidigt att det kommer att kräva engagemang och stora arbetsinsatser på alla våra lärosäten för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
Precis som i Norge är en ny utbildnings- och examensstruktur en del av ett större reformarbete. I Norge ingick även kvalitetssäkringsfrågor och ett nytt resurstilldelningssystem i reformen. För Sveriges del handlar det om att regeringen inte enbart har lagt förslag om strukturförändringar i propositionen Ny värld @ ny högskola (prop. 2004/05:162) utan också om att det finns förslag om en kvalitetsförstärkning och en stor utbyggnad av den högre utbildningen i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1).
I anslagen till våra lärosäten ingår resurser för att utveckla verksamheten. Just nu ser jag inget viktigare utvecklingsprojekt de närmaste åren än införandet av den föreslagna utbildnings- och examensstrukturen. Dessutom föreslår regeringen i budgetpropositionen ett tillskott av resurser för en kvalitetshöjning av den högre utbildningen med 268 miljoner kronor med full effekt 2007. Detta är en permanent satsning från regeringens sida utöver den utbyggnad med ca 17 500 nya utbildningsplatser som föreslås under perioden 2005@2007 och som innebär ett tillskott om drygt 1,8 miljarder kronor, inklusive studiestöd. I Sverige har vi ett starkt decentraliserat högskolesystem som gör det möjligt för lärosätena att göra vissa prioriteringar och själva bedöma vilka satsningar som måste göras. Vissa lärosäten kan därför tänkas utnyttja tillfället att använda delar av dessa medel för att på olika sätt förbereda införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur.
Jag vet att mycket av planeringsarbetet är i full gång och jag är mycket imponerad av den kraft som finns i reformarbetet ute på lärosätena och i studenternas engagemang i dessa viktiga frågor. På Utbildnings- och kulturdepartementet arbetar vi nu intensivt med att förbereda regelverket för att ge bra verktyg för lärosätena i deras fortsatta reformarbete. Detta sker i en öppen process där företrädare för universitet och högskolor, studenter och arbetsmarknadens parter på olika sätt ges tillfälle att lämna värdefulla synpunkter och bidrag.
Regeringen anser också att det är viktigt att ge lärosätena extra stöd i deras arbete och har därför i budgetpropositionen föreslagit 30 miljoner kronor för detta. Jag tror inte på en modell där alla lärosäten får en ”Bolognapeng”. Dessa resurser bör i stället sättas in där det finns särskilt behov av samverkan och erfarenhetsutbyte. Regeringen avser att ge riktlinjer för fördelningen av dessa 30 miljoner kronor under förutsättning av att riksdagen godkänner förslagen i budgetpropositionen och propositionen Ny värld @ ny högskola.
Sammantaget innebär regeringens förslag att den högre utbildningen tillförs nya resurser om drygt 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en nära nioprocentig ökning. Till detta kommer 586 miljoner kronor för studiestöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.