Sveriges elbehov och energitillförsel
Skriftlig fråga 2020/21:1738 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-10
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Sveriges elbehov beräknas öka med 60 procent fram till 2045. Även om Sverige kraftigt bygger ut sin vindkraft kommer den inte att leverera tillräckligt med energi när det inte blåser, vilket det inte gör extra kalla dagar. Inte heller kommer solel att kunna fylla behoven. Vatten- och kärnkraft kommer att vara de stabila kraftkällor som krävs även i fortsättningen. Samtidigt behöver vi ta fram förslag som gör att Sverige kan uppnå klimatmålen. Energikrävande företag upplever redan i dag att eltillgången inte är stabil hela året.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkra det framtida elbehovet och i så fall när?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1738 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:1738 av Katarina Brännström (M)
Sveriges elbehov och energitillförsel
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkra det framtida elbehovet och i så fall när.
Först och främst kan jag konstatera att det inte råder någon brist på el i Sverige. Tillgången till el är god i Sverige. Vi har nu haft ett elöverskott i tio år i rad. Förra året nettoexporterade vi el varje vecka, även under vintern. Trenden fortsätter också under detta år. Inte heller har någon elförbrukare behövt kopplas bort på grund av effektbrist i Sverige.
Vad gäller en konkret plan för elförsörjningen så arbetar regeringen aktivt med olika åtgärder när det gäller elmarknadsfrågor inklusive nätkapacitet och laddinfrastruktur. Exempelvis har regeringen dels remitterat förslag för att åtgärda problem med kapacitetsbrist i elnät, dels förslag om minskade anslutningskostnader för elproduktion till havs. Regeringen har också uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) att lämna förslag till ersättningsmodeller och regeländringar för s.k. stödtjänster. Regeringen avser även att återkomma med förslag till riksdagen för att korta ledtider i tillståndsgivningen för ny elinfrastruktur.
För att snabba på utbyggnaden av Sveriges elnät behöver vidare Energimarknadsinspektionens stora ärendebalans av koncessionsärenden hanteras. För detta ändamål ökas Energimarknadsinspektionens anslag med 15 000 000 kronor 2021. Från och med 2022 beräknas anslaget öka med ytterligare 4 000 000 kronor.
Slutligen har arbetet även påbörjats med en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering. En plan för att hantera eventuella hinder för en ökad elektrifiering kommer också att ingå.
I sammanhanget kan också nämnas att Svenska kraftnät har ett mycket ambitiöst investeringsprogram de kommande åren. Planerade investeringar i stamnätet uppgår till 70 miljarder kronor de kommande tio åren och 17 miljarder kronor den innevarande treårsperioden.
Avslutningsvis vill jag understryka att Sverige ska ha konkurrenskraftiga elpriser sett till de genomsnittliga elpriserna under året. Detta är viktigt för alla elförbrukare och helt avgörande för vår industri. Det är glädjande att Sveriges medelstora och stora företag har de lägsta elkostnaderna i hela EU. Vår rekordstora export av el på årsbasis är en tydlig indikation på att elen kostar mer i andra länder.
Stockholm den 17 februari 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.