Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges deltagande i den internationella läsundersökningen PIRLS

Skriftlig fråga 2003/04:80 av Davidson, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-10-14
Inlämnad
2003-10-14
Besvarad
2003-10-22
Svar anmält
2003-10-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 oktober

Fråga 2003/04:80

 av Inger Davidson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Sveriges deltagande i den internationella läsundersökningen PIRLS

Förmågan att hantera språket är av avgörande betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. En nyckelroll intar förmågan att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag. Det är en angelägen uppgift att på olika sätt undersöka hur läsförmågan utvecklas och vilka faktorer som påverkar utvecklingen.

När svenska elevers läsförståelse sätts i relation till jämförbara grupper i andra länder berikas och vidgas den nationella bilden. Frågor som huruvida vissa undervisningsstrategier och sätt att organisera undervisningen är mer effektiva än andra när det gäller läskompetens kan belysas i internationella perspektiv. Genom Sveriges deltagande i läsundersökningen PIRLS, anordnad av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA), har möjligheterna öppnats för sådana internationella jämförelser.

Efter att ha deltagit i PIRLS 1991 och 2001 anser Skolverket att Sverige inte ska delta i PIRLS 2006. Kristdemokraterna anser att detta är illavarslande eftersom PIRLS 2001 visade en nedgång i läsförståelse bland de svenska tredjeklassarna. Detta har inte framkommit i utvärderingar gjorda inom landet vilket borde göra fortsatt deltagande synnerligen intressant.

Vad avser utbildningsministern att göra för att belysa läsförmågan hos svenska skolbarn i ett internationellt och longitudinellt perspektiv?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:80 besvarad av Thomas Östros

den 22 oktober

Svar på fråga 2003/04:80 om Sveriges deltagande i den internationella läsundersökningen PIRLS

Utbildningsminister Thomas Östros

Inger Davidson har frågat mig vad jag avser att göra för att belysa läsförmågan hos svenska skolbarn i ett internationellt och longitudinellt perspektiv med anledning av den internationella undersökningen PIRLS.

Beslut om vilka internationella studier som Sverige ska delta i fattas av Statens skolverk. Jag anser dock att deltagande i internationella, jämförande studier är viktigt. Att vi deltar i olika former av internationellt utvecklingsarbete får dessutom närmast betraktas som självklart.

Internationella studier av elevers kunskaper eller kompetens utgör inte direkta kvalitetsbedömningar av svensk utbildning. Sådana kräver en närmare koppling till läroplanernas mål och utbildningarnas hela uppdrag. Studierna kan dock ge värdefulla referenspunkter och indikationer som nationella studier inte ger. Sådana studier kan också bidra till metodutveckling som knappast kan finansieras av ett enskilt land ensamt. Därutöver kan de bidra till att upprätthålla och utveckla den vetenskapliga kompetensen inom det pedagogiska området.

Att internationella studier bidrar med resultat betyder dock inte att Sverige måste delta i alla studier som genomförs. Internationella studier är dessutom förhållandevis dyra och beslut om eventuellt deltagande måste övervägas noga i olika avseenden.

Enligt min mening måste Skolverket alltså ställa kravet att studierna ger sådan resultatinformation som vi behöver eller att de bidrar till nödvändig metodutveckling. Den jämförande ansatsen måste dessutom ge något väsentligt utöver vad nationella studier ger.

Sverige avsätter förhållandevis stora resurser på nationella kunskapsbedömningar. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att PIRLS, som frågeställaren hänvisar till, bara är en av en lång rad internationella studier som Sverige har deltagit i. Som ett exempel kan nämnas OECD @ programmet PISA (Programme for International Student Assessment) som även den gett mycket information om hur Sveriges elever presterar i förhållande till barn och ungdomar i andra länder. En ny PISA-studie genomförs i år och därefter år 2006. Sverige deltar vid båda dessa tillfällen.

Det finns alltid argument både för och emot ett deltagande i en internationell, jämförande studie. I det här fallet har Skolverket bedömt att det inte finns tillräckligt vägande skäl för att delta i nästa PIRLS-studie. Frågan kommer dock att prövas igen i samband med en ny, kommande omgång av PIRLS.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.