Sveriges deltagande i Arianeprogrammet
Skriftlig fråga 2008/09:501 av Pethrus Engström, Désirée (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-01-20
- Anmäld
- 2009-01-21
- Besvarad
- 2009-01-28
- Svar anmält
- 2009-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 januari
Fråga
2008/09:501 Sveriges deltagande i Arianeprogrammet
av Désirée Pethrus Engström (kd)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
EU och Europeiska rymdstyrelsen (ESA) är sedan länge eniga om att Europa ska ha ”ett oberoende tillträde till rymden”. Sverige har, sedan 1973, aktivt deltagit i denna ansträngning genom Arianeprojektet. I februari 2008 kom dock ett negativt besked då Rymdstyrelsen överlämnade sitt budgetunderlag för år 2009. Då tillkännagavs nämligen att Sverige avser att avveckla sitt deltagande i Arianeprogrammet. Det innebär att Volvo Aero inte kan upprätthålla förmåga inom munstycken och turbiner, vilket är en stor exportprodukt till flygindustrin, men också förmågan att stödja ESA och Arianes behov av vidareutveckling och produktstöd till pågående produktionsprogram. Detta innebär att Volvo Aero tvingas att dra sig ur Arianesamarbetet och medför stora konsekvenser för såväl Arianeprogrammet som Sveriges trovärdighet inom det europeiska rymdsamarbetet, Volvo Aero och Rymdstyrelsen. EU kan komma att kräva ekonomisk ersättning av Sverige för denna avveckling och vi löper stor risk att förlora kompetens i form av de ingenjörer som arbetet med projektet.
Uppskjutning av satelliter är viktig för bland annat miljöövervakning men även för telekombranschen. Sverige måste fortsätta ha tillgång till information och kompetensutveckling på detta område. Alliansregeringen har varit tydlig med att Sverige ska vara ett land i framkant avseende forskning och utveckling och näringsministern har sagt att Sverige även i fortsättningen ska vara en aktiv rymdnation i utvecklingen av europeisk rymdpolitik. Genom avvecklingen av deltagandet i Arianeprojektet förlorar vi dock såväl anseende som kompetens.
Med anledning av det anförda vill jag fråga statsrådet på vilket sätt hon avser att säkerställa Sveriges deltagande i Arianeprojektet.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:501 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2008/09:501 Sveriges deltagande i Arianeprogrammet
Näringsminister Maud Olofsson
Désirée Pethrus Engström har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa Sveriges deltagande i Arianeprojektet. Frågan kan ses mot bakgrund av att Sverige inte anmälde deltagande i ESA:s bärraketsprogram vid ESA:s rådsmöte på ministernivå i november 2008 i Haag.
Regeringen investerar betydande belopp för att vi ska tillvarata rymdens möjligheter för samhälle, industri, medborgare, och inte minst för att bidra till miljö- och klimatforskningen. I regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation lyfter regeringen fram rymdforskning som ett strategiskt forskningsområde och ökar anslaget för rymdforskning med 20 miljoner kronor. Det innebär att under 2009 finns totalt 776 miljoner kronor för att bedriva svensk rymdverksamhet och rymdforskning, främst inom det europeiska rymdsamarbetet.
Désirée Pethrus Engström framhåller att EU och den europeiska rymdorganisationen ESA är eniga om att Europa ska ha ett ”oberoende tillträde till rymden”. Det är riktigt att den europeiska rymdpolitiken innehåller en sådan ambition. Désirée Pethrus Engström undviker att nämna att EU och ESA är eniga också om att tillträdet till rymden ska vara kostnadseffektivt.
Sverige, och andra länder, har sedan en längre tid tillbaka framfört kritik mot hur bärraketssektorn är strukturerad i Europa. Det handlar framför allt om brist på kostnadseffektivitet, styrning och insyn. Sverige har under dessa förhållanden inte varit beredd att investera de betydande belopp som krävs för att delta i bärraketsprogrammen.
Sveriges aktiva arbete och engagemang har gett resultat. I Haag togs beslut som går i riktning mot reformering av bärraketssektorn. ESA har också efter mötet i Haag tagit fortsatta initiativ i samma riktning. Det är ännu för tidigt att bedöma vad reformeringsarbetet innebär för det europeiska rymdsamarbetet och förutsättningarna för svensk rymdpolitik. Under alla omständigheter kommer Sverige att bidra aktivt till nödvändiga förändringar av den europeiska bärraketssektorn.
Slutligen några ord om Désirée Pethrus Engströms oro för att Sveriges trovärdighet inom det europeiska rymdsamarbetet påverkas negativt av att Sverige inte anmälde deltagande i ESA:s bärraketsprogram i Haag. Sveriges vilja att åstadkomma förbättringar inom bärraketssektorn och konsekventa hållning har mötts av förståelse och respekt hos andra europeiska samarbetsländer och ESA. Däremot hade det funnits anledning att känna oro för trovärdigheten mot medborgarna om regeringen, trots uppmärksammade brister i bärraketssektorn, hade prioriterat investeringar i bärraketsprogrammen framför andra strategiska program inom till exempel klimatområdet. Vi får anledning att återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.