Sveriges arbete inom Cites för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt
Skriftlig fråga 2016/17:741 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-26
- Överlämnad
- 2017-01-27
- Anmäld
- 2017-01-31
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Ovärdig och oetisk jakt på lejon är en oväntat stor industri som är lönsam i alla led. Det kallas canned hunt, fritt översatt: "burkad jakt", och är i realiteten mer slakt än jakt. Svenska volontärer, turister och jägare blir lurade och det handlar om stora pengar. Därför behövs politiskt samarbete, bättre bistånd och ny lagstiftning.
Lejon föds upp under usla förhållanden, utan tillsyn och med brutala brister i djurskyddet. Uppfödning sker utan något som helst avelsprogram. Lejonungarna tas tidigt, innan ögonen öppnats, så de präglas på människor innan de lämnas till farmer där ovetande turister gosar med dem och tar selfies.
Lejonungarna vårdas ofta av volontärer som också luras att de bidrar till att rädda vilda djur. När djuren är större och svårare att hantera flyttas de för att sedan säljas, skjutas och bli troféer. Jägare luras alltså till att skjuta halvtama, ibland drogade, lejon. De som genomför detta tar bra betalt i alla led. Jakttroféer är en relativt stor inkomstkälla. Dessutom säljs benbitar och kroppsdelar till asiatisk medicin.
Länderna där detta sker, främst Sydafrika, måste stoppa detta. Men även Sverige kan hjälpa till.
Frågan har uppmärksammats i medierna, inte minst i upprörande reportage i Expressen, och hanteringen av lejon beskrivs också i filmen Blood Lions. Frågorna om den oetiska hanteringen av lejon borde inte vara partiskiljande. Det kan finnas samsyn i denna fråga och en bred politisk vilja att förändra.
Sverige kan arbeta än mer aktivt inom Cites – det internationella avtal som reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter. På det senaste mötet försökte ett antal afrikanska länder få lejon att klassas som en av de mest hotade arterna men fick inte gehör. Enskilda länder har möjlighet att införa egna regelverk som reglerar troféjakt.
Länder som antagit Cites har rätt att utfärda lagstiftning som går bortom Cites riktlinjer, exempelvis förbud eller striktare reglering för import och export av alla jakttroféer eller troféer från särskilda arter eller länder. Flera andra länder, nu senast USA, har redan stoppat införsel av troféer från "burkad jakt" genom att klassa lejonen som utrotningshotade.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
På vilket sätt vill statsrådet utveckla Sveriges arbete inom Cites, exempelvis utöka skyddet för lejonen så att de klassas som en av de mest hotade arterna, för komma till rätta med de beskrivna problemen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:741 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
PAGE
2
Dnr M2017/00195/Nm | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:739 av Sofia Arkelsten (M) Sveriges arbete inom EU för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt och 2016/17:741 av Sofia Arkelsten (M) Sveriges arbete inom Cites för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt
Sofia Arkelsten har frågat landsbygdsministern på vilket sätt statsrådet vill utveckla Sveriges arbete inom EU, exempelvis utöka skyddet för lejonen genom ett allmänt förbud att föra in vissa arter till länder inom EU eller förbud att föra in arter från vissa länder, för att komma till rätta med de beskrivna problemen.
Sofia Arkelsten har även frågat landsbygdsministern på vilket sätt statsrådet vill utveckla Sveriges arbete inom Cites, exempelvis utöka skyddet för lejonen så att de klassas som en av de mest hotade arterna, för att komma tillrätta med de beskrivna problemen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågor om Cites-konventionen och EU:s lagstiftning som genomför konventionen i EU.
Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, vanligen benämnd Cites (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), är en konvention som reglerar internationell handel med sådana djur och växter som riskerar att utrotas på grund av denna handel. Reglerna innebär olika starkt skydd för olika arter beroende på hur hotade arterna är och hur stort hot den internationella handeln innebär. Om en art är utrotningshotad kan all internationell handel med arten förbjudas. Även om arten inte hotas av utrotning i nuläget, kan handeln med arten begränsas om det behövs för att förhindra att den blir utrotningshotad. Exempel på sådana begränsningar är krav på registrering av antalet exemplar av en art som förekommer i internationell handel. Den starkaste regleringen, dvs. förbud mot internationell handel, kan bara aktualiseras om konventionens kriterier för ett sådant förbud är uppfyllda. Det innebär bl.a. att det för den aktuella arten ska finnas en bekräftad koppling mellan den internationella handeln och populationens minskning.
Cites utgör en reglering av den internationella handeln med arter i syfte att skydda vilda djur och växter och främja deras bevarande. Djurskyddsbestämmelserna i Cites tar bara sikte på djurskyddet i samband med handeln och innebär krav på att levande djur behandlas på ett godtagbart sätt vid transporter och annan hantering som sker i samband med handel etc. Cites uppställer inte några djurskyddskrav i övrigt.
De stora hoten mot populationer av afrikanskt lejon är i första hand förlust av livsmiljöer, konfliker med människor på grund av tamdjur samt utarmning av bytesdjur till följd av tjuvjakt för bushmeat (kött från vilda djur). Dessa förhållanden, som orsakar att vissa populationer minskar, faller inte inom ramen för konventionens regler.
Inför konventionens partsmöte i september 2016 fanns ett förslag att samtliga populationer av afrikanskt lejon skulle få ett handelsförbud. Vid partsmötet blev förslaget diskuterat i en arbetsgrupp. Utkomsten av gruppens arbete blev att partsmötet beslutade om ett omformulerat förslag med ett flertal åtgärder vars resultat ska hanteras vid nästa partsmöte.
Det förtjänar att påpekas att generella förbud mot jakttroféer, ur ett artskyddsperspektiv, kan vara kontraproduktiva då incitamentet att bevara arter, och då särskilt sådana arter som påverkar lokalbefolkningens säkerhet eller försörjning, ökar om lokalbefolkningen själva kan ha ekonomiskt nytta av hållbar jaktturism. Men troféjakt, så som den sker i delar av lejonets utbredningsområde, är dock inget som jag ser positivt på.
Sverige arbetar naturligtvis för att Cites-konventionens regler följs av alla parter. Motsvarande målsättning gäller även arbetet inom ramen för vår gemensamma EU-lagstiftning. All import av lejontroféer granskas sedan januari 2015 av Sveriges vetenskapliga myndighet inom Cites (Naturvårdsverket) med utgångspunkt i jaktens hållbarhet. Vår administrativa myndighet (Jordbruksverket) granskar att tillstånden är utfärdade av rätt myndighet och i övrigt följer gällande regelverk inom konventionen.
Inom EU regleras Cites-konventionen i förordningen 1997/338/EG om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Möjligheten för EU att inom ramen för den egna lagstiftningen anta starkare regler än vad konventionen kräver beror av informationen från det exporterande tredje landet. Är informationen otillräcklig med avseende på konventionens regler kan EU neka en import. Varken Cites eller EU-förordningen innehåller djurskyddsbestämmelser för att säkerställa att djuren behandlas på ett godtagbart sätt före jakt med efterföljande handel.
Stockholm den 8 februari 2017
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.