Sveriges ansvar i samband med den växande hungerkatastrofen i Gaza
Skriftlig fråga 2024/25:1324 av Anna Wallentheim (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-07-25
- Överlämnad
- 2025-07-28
- Besvarad
- 2025-08-11
- Svarsdatum
- 2025-08-11
- Sista svarsdatum
- 2025-08-11
- Anmäld
- 2025-08-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Allt fler rapporter vittnar om en akut hungerkatastrof i Gaza. Aftonbladet rapporterade nyligen om barn som dör av undernäring, mödrar som inte har mat till sina nyfödda och familjer som tvingas att koka gräs för att överleva. FN:s livsmedelsprogram varnar nu för att svälten är utom kontroll och att en hel generation riskerar att dö eller drabbas av livslånga skador.
Samtidigt rapporterar flera biståndsorganisationer att de har svårt att få fram livsmedel till civila i Gaza, trots att det finns mat i regionen. Det som saknas är politisk vilja, påtryckningar och konkret logistikstöd från omvärlden.
Sverige har en lång tradition av att stå upp för internationell humanitär rätt och barns rätt till liv och utveckling. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför Sveriges röst i denna fråga är så tyst.
Min fråga till statsrådet Benjamin Dousa är därför:
Vad gör Sveriges regering för att stoppa den pågående svälten i Gaza, och kommer statsrådet att verka för att livsmedel i praktiken når fram till barn som just nu svälter ihjäl?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1324 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1324 Sveriges ansvar i samband med den växande hungerkatastrofen i Gaza
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1324 av Anna Wallentheim (S)
Sveriges ansvar i samband med den växande
hungerkatastrofen i Gaza
Anna Wallentheim har frågat mig vad regeringen gör för att stoppa den pågående svälten i Gaza, och om jag kommer att verka för att livsmedel i praktiken når fram till barn som just nu svälter ihjäl.
Det som just nu utspelar sig i Gaza är en katastrof. Civilbefolkningens lidande och förutsättningar under vilka de lever och försöker överleva är obeskrivbart. Nu senast kommer fruktansvärda rapporter som pekar på att svält, undernäring och hungerrelaterad dödlighet snabbt ökar i Gaza. Denna utveckling är oförsvarlig.
För 2025 har regeringen fördubblat det humanitära stödet till Gaza. Det stora problemet i dagsläget är dock inte brist på medel. FN står redo att köra in mat som räcker till hela Gazas befolkning i tre månader men hindras i nuläget från att leverera i nödvändig skala. Det är oacceptabelt att Israels regering fortsätter att kraftigt begränsa livsnödvändigt humanitärt stöd till Gazas befolkning. Regeringens fokus är därför att fortsätta sätta press på Israel att omedelbart säkerställa säkert och obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med de skyldigheter som Israel har enligt den internationella humanitära rätten.
Sedan krigets början, som startade till följd av Hamas terroristattack den 7 oktober 2023, har regeringen tagit flera initiativ för att verka för säkert och obehindrat humanitärt tillträde i Gaza. Detta är en fråga vi driver i alla bilaterala kontakter, i EU-krets och i multilaterala forum. I slutet av juli gjorde utrikesministern tillsammans med 31 länder ett mycket skarpt uttalande och fördömde att nödhjälp fortfarande tillåts i alltför liten mängd och att civila, däribland barn, brutalt dödas när de försöker tillgodose sina mest grundläggande behov.
Hamas bär ett tungt ansvar för situationen som råder. Hamas måste avväpnas, gisslan måste frisläppas villkorslöst och omedelbart. För att få till stånd en förändring måste därför trycket på Hamas öka, exempelvis genom ytterligare sanktioner, vilket regeringen återkommande lyfter inom EU. Vi välkomnar också att fler länder, inklusive i regionen, nu ställer krav på att Hamas måste lämna Gaza, vilket är en absolut förutsättning för en framtida fredlig tvåstatslösning. Samtidigt måste pressen mot Israels regering öka ytterligare. I detta är Sverige inom EU drivande då effekten av gemensamt agerande är större. Regeringen vill att EU så snart som möjligt fryser handelsdelen i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka. Humanitärt bistånd, i stor skala, måste omedelbart släppas in och kunna nå människor på ett tryggt sätt.
Stockholm den 11 augusti 2025
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.