Sveriges ansvar för vård av skadade barn från Gaza

Skriftlig fråga 2024/25:1404 av Olle Thorell (S)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2025-08-28
Överlämnad
2025-08-29
Anmäld
2025-09-04
Svarsdatum
2025-09-10
Besvarad
2025-09-10
Sista svarsdatum
2025-09-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Sedan den 7 oktober 2023 har situationen i Gaza utvecklats till en av de värsta humanitära katastroferna i vår tid. Barnen betalar det allra högsta priset. FN och Unicef rapporterar om tusentals barn som mist sina liv och tiotusentals fler som bär svåra skador – amputationer, brännskador, splitterskador – ofta utan att kunna få adekvat behandling. Bilder har visat hur små barn amputeras utan bedövning på sjukhus som saknar både narkosmedel och elektricitet. Infektioner som i vanliga fall enkelt hade kunnat botas leder i Gaza till döden.

Utöver de direkta skadorna från krigshandlingar utsätts barnen för systematiskt lidande genom hunger och svält. WHO har varnat för att svält används som ett vapen. Blockader hindrar matleveranser och medicinsk utrustning, vilket lett till att tiotusentals barn redan är akut undernärda. Långvarig svält hos barn innebär inte bara omedelbar risk för död utan också livslånga konsekvenser: kronisk undernäring, hämmad fysisk utveckling, kognitiva funktionsnedsättningar och en hel generation som växer upp med trauman och psykisk ohälsa.

WHO har därför vädjat till världssamfundet att bidra med vårdplatser för de mest utsatta patienterna, särskilt barn. EU-kommissionen följde upp denna vädjan genom att uppmana medlemsländerna att anmäla sin beredskap att ta emot patienter från Gaza. Resultaten har varit påtagliga: Fram till juni 2025 har 223 patienter och 503 medföljande evakuerats till en rad EU-länder – Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Spanien, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Rumänien och Slovakien. Även länder utanför EU som Norge, Albanien och Turkiet har tagit ansvar. Senast i juni 2025 evakuerades 17 patienter till Italien.

Sverige har ännu inte tagit något motsvarande initiativ. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom vårt land historiskt varit ett föredöme i internationell humanitär solidaritet. Under Balkankrigen evakuerades patienter till svenska sjukhus. Vid naturkatastrofer och andra kriser har Sverige ofta varit först med att erbjuda stöd. Att vi nu står passiva när andra europeiska länder agerar underminerar vår internationella trovärdighet och skadar bilden av Sverige som humanitär stormakt.

Den nuvarande regeringens brist på handling ger intrycket av att inrikespolitiska hänsyn väger tyngre än internationella skyldigheter. Sverigedemokraterna, som konsekvent motsätter sig internationell solidaritet, framstår som den dolda kraft som sätter gränser för svensk humanitet. Men Sverige är enligt internationell rätt, inklusive barnkonventionen och Genèvekonventionerna, förpliktat att göra allt i sin makt för att förhindra ett folkmord. När andra länder tar ansvar står Sverige tyst. Det är ett svek mot både barnen i Gaza och våra internationella åtaganden.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Avser ministern, inom ramen för sin tjänsteutövning, att verka för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1404 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

Svar på fråga 2024/25:1404 Sveriges ansvar för vård av skadade barn från Gaza

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på frågorna 2024/25:1401, 2024/2025:1402, 2024/2025:1403 och 2024/2025:1404 av Olle Thorell (S) Finansiering av vård för skadade barn från Gaza, Kapacitet i svensk sjukvård för barn från Gaza, Humanitärt ansvar för skadade barn i Gaza och Sveriges ansvar för vård av skadade barn från Gaza

Olle Thorell har frågat finansministern om hon, inom ramen för sitt ansvar, avser att säkerställa finansiering så att Sverige kan ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.

Olle Thorell har vidare frågat min företrädare om hon, inom ramen för sitt ansvar, avser att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård inom svensk sjukvård.

Olle Thorell har också frågat bistånds- och utrikeshandelsministern om han, inom ramen för sitt ansvar, avser att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.

Olle Thorell har slutligen frågat utrikesministern om hon, inom ramen för sin tjänsteutövning, avser att verka för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.  

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Situationen i Gaza är katastrofal. Regeringens position är tydlig. Det krävs en omedelbar vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna. Israel måste leva upp till sina skyldigheter att skydda civila och civil infrastruktur samt säkerställa ett obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell humanitär rätt. Det civila lidandet i Gaza måste få ett slut och gisslan släppas omedelbart och villkorslöst. Hamas bär ett tungt ansvar för situationen, som startade till följd av terroristattackerna den 7 oktober 2023.

Sverige har sedan krigets början bidragit med över en miljard kronor i humanitärt stöd till responsen i Gaza. För att bistå den utmanande sjukvårdssituationen har Sverige bland annat gett extra stöd till Unicef som bistår barn och familjer med hälso- och sjukvård och socialt stöd, ICRC som levererar livräddande medicinsk utrustning och sjukvårdsstöd, samt till UNFPA som arbetar med livräddande förlossningsvård, mödrahälsovård och vård av nyfödda. Regeringen beslutade även i augusti att allokera nio miljoner kronor till Egyptiska Röda Halvmånens arbete för Gaza. Det svenska stödet syftar till insatser relaterade till medicinska evakueringar från Gaza samt till logistiskstöd vid humanitära leveranser in till Gaza.

Därtill har regeringen gett relevanta myndigheter i uppdrag att genom EU:s civilskyddsmekanism donera medicinsk utrustning, vilket resulterat i att Sverige donerat efterfrågat sjukvårdsmateriel till Egypten som tar emot patienter från Gaza. Sverige har bidragit med personal till EU:s gränsstödsinsats [EUBAM Rafah] som tidigare i år spelade en viktig roll för att möjliggöra för svårt skadade individer att lämna Gaza för att få vård.

Med detta sagt utesluter inte regeringen att, likt andra länder, ta emot patienter för vård i Sverige som ett komplement till stöd på plats. Det gäller alla de platser i världen som just nu skakas av stora humanitära påfrestningar på civilbefolkningen. Regeringen ser löpande över sitt humanitära engagemang för att säkerställa att svenska biståndsmedel används på bästa sätt. Vid varje tillfälle måste omständigheterna beaktas, bland annat utifrån hur vi snabbast kan nå ut med hjälp till behövande och hur vi dessutom bäst hjälper så många som möjligt. I dagens läge är det avgörande att säkerställa att människor får omedelbar hjälp där de är.

Regeringen kommer att fortsätta stödja den humanitära responsen i Gaza.

Stockholm den 10 september 2025 

 

 

Elisabet Lann

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.