Sveriges ansökningar från EU:s infrastrukturfond
Skriftlig fråga 2020/21:1322 av Jimmy Ståhl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-18
- Överlämnad
- 2021-01-19
- Anmäld
- 2021-01-20
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I en debattartikel kan vi läsa att Danmark är flitigt på att söka EU-medel för att bygga infrastruktur. Ställt i relation till folkmängden fick danskarna nästan fem gånger mer EU-pengar att bygga väg, järnväg och hamnar för än Sverige. Detta beror på att de på nationell nivå haft ambitiösa utbyggnadsplaner och varit på tårna med att ansöka om medfinansiering.
Sverige behöver både rusta upp och bygga ut infrastrukturen. I den nationella planen finns mängder med projekt som behöver finansieras, och utanför planen finns flera viktiga infrastrukturprojekt som behövs för att bygga bort flaskhalsar och knyta svensk infrastruktur till Europa. I dag har vi Öresundsbron som enda fasta länk mot kontinenten. Sverige behöver fler fasta förbindelser för person- och godstrafik mot kontinenten för att inte vara sårbart. När Fehmarn Bält-förbindelsen står klar ges nya möjligheter till snabba transporter, men Sverige står inte rustat för de nya möjligheterna eftersom vi inte satsat på nya överfarter för järnväg. Genom Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar sig helt nya möjligheter att transportera varor via järnväg till kontinenten men också en snabbare resa för dem som vill resa med tåg i stället för med flyg. TEN-T-korridoren från Köpenhamn, via Göteborg, till Oslo är en satsning som borde prioriteras och med hjälp av EU-medel kunna tidigareläggas för att få effektiva transporter till och från Sverige.
Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) ger möjligheter att bygga infrastruktur för att stärka infrastrukturen mellan länder. Ser man till en ny förbindelse mellan Danmark och Sverige bör det ligga i linje med vad fonden kan ge stöd till. Samma sak gäller TEN-T-korridoren från Köpenhamn till Oslo, som troligen skapar nya volymer på godståg till Göteborgs hamn. I flera fall i Europa har EU betalat upp till en tredjedel av kostnaden för enskilda projekt, och det vore ingen dålig affär för Sverige att kunna bygga ny väg-, järnvägs- och hamninfrastruktur med 30 procents rabatt.
Med anledning av ovanstående text frågar jag infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Varför nyttjar inte Sverige i större grad möjligheten att söka bidrag för infrastrukturprojekt från EU:s infrastrukturfond, och avser ministern att ändra på detta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1322 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:1322 av Jimmy Ståhl (SD)
Sveriges ansökningar från EU:s infrastrukturfond
Jimmy Ståhl har frågat mig angående hur Sverige utnyttjar EU:s infrastrukturfond.
Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är ett trafikslagsövergripande nätverk inom EU och angränsande länder. Sverige ligger väl till för att uppfylla de åtaganden som vi har förbundit oss till vad gäller färdigställande av nätverken till år 2030 (stomnätet) och 2050 (övergripande nätet). Till stöd för genomförande av nätverket finns det finansiella instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE (Connecting Europe Facility – CEF). Vid ansökningar om medfinansiering bedöms bl.a. hur högt det gemensamma EU-värde är som projekten bidrar med.
Marknadsföring av utlysningar och handläggning av ansökningar sker i huvudsak genom ett av Trafikverket särskilt upprättat kansli. Modellen har varit framgångsrik och såväl EU som ett flertal andra länder har varit intresserade av upplägget. Ett kvitto på detta är att Sverige för närvarande har partners i närmare 70 av de strax över 600 öppna projekt som har medgivits medfinansiering genom fonden. Att göra en jämförelse med ett enskilt medlemsland som Jimmy Ståhl gör är i grunden missvisande, men en intressant iakttagelse trots det är att Danmark i jämförelse har partners i omkring 35 projekt. Jag gläds med Danmark men konstaterar samtidigt att tilldelningen av medel från EU till det dansk-tyska tunnelbygget under Fehmarn Bält står för den klart största delen av de medel som danska partners fått ta del av de senaste åren. I det sammanhanget får vi inte glömma bort att tunnelbygget under Fehmarn Bält också är ett betydelsefullt projekt för Sveriges tillgång till kontinenten och övriga medlemsstater. Fehmarn Bält är ett bra exempel på hur ett projekt kan bidra till att knyta ihop Europa och det är noterbart att Jimmy Ståhl ser de många fördelar som ett EU medlemskap för med sig.
Det är viktigt att klargöra att det inte är Sverige som medlemsland utan enskilda projekt som står bakom ansökningar till Fonden för ett sammanlänkat Europa, men att regeringen efter förslag från Trafikverket och deras granskning tillstyrker dessa.
Stockholm den 27 januari 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.