Sveriges agerande i Evian
Skriftlig fråga 2000/01:10 av Wegestål, Karin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-09-21
- Anmäld
- 2000-09-26
- Besvarad
- 2000-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:10
av Karin Wegestål (s) till utrikesminister Anna Lindh om Sveriges agerande i EvianEnligt Svenska Dagbladet den 4 september 2000 ville en stor majoritet av EU-länderna avveckla sanktionerna mot Jugoslavien vid ett möte med EU:s utrikesministrar den 2@3 september i enlighet med ett franskt förslag. EU behåller dock restriktionerna av fruktan för att en avveckling ska gynna Slobodan Milosevics inför det jugoslaviska valet den 24 september.
"Sanktionerna som infördes av EU förra sommaren åsamkar folket i Serbien stort lidande och situationen blir bara värre." Det säger Sten Swedlund som är chef för Internationella Röda korsets Jugoslaviendelegation den 28 augusti till nyhetsbyrån Reuters. "Hundratals flyktingar, pensionärer och andra svaga grupper får allt svårare att klara sig", hävdar Swedlund. "Under hösten förra året och första halvan av detta år har vi sett att antalet så kallade sociala fall har ökat dramatiskt. Många har svårt att ens få ihop de mest grundläggande matvarorna."
EU-länderna väljer, trots att många är emot sanktionerna, att fortsätta straffa civilbefolkningen i syfte att försöka påverka utgången av valet i Serbien. Det borde väl knappast finnas ett tydligare bevis på inblandningen i ett lands inre angelägenheter, vilket är ett brott mot folkrätten.
Min fråga till utrikesministern är vilken ståndpunkt hon för Sveriges räkning intog till det franska förslaget att upphäva EU-sanktionerna mot Serbien.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:10 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:10 om Sveriges agerande i Evian
Utrikesminister Anna Lindh
Karin Wegestål frågar mig vilken ståndpunkt jag intog till det franska förslaget att häva EU-sanktionerna mot Serbien vid utrikesministrarnas informella möte i Evian den 2@3 september.
Händelserna i samband med den gångna helgens val har tydligt visat vad det är för en regim som sitter vid makten i Jugoslavien. Valkampanjen kantades av hot mot politiska motståndare och oberoende medier samt diskriminering av oppositionen. Oberoende valövervakare från OSSE och parlamentariker från EU nekades inresa till Jugoslavien, medan regimvänliga utländska parlamentariker speciellt bjöds in. Dagen före valet avvisades 40 utländska journalister ur landet, oppositionen anklagades för att förbereda statskupp och vallagen ändrades. På valdagen förekom förtryckta valsedlar, väljare trakasserades och rösthemligheten respekterades inte. Efter valen utestängdes oppositionens företrädare från den centrala valkommission som genomför rösträkningen.
EU:s politik gentemot Jugoslavien har haft två syften: Att å ena sidan isolera och försvaga Slobodan Milosevics regim utan att det drabbar det serbiska folket, och att å andra sidan stödja de demokratiska krafterna i Jugoslavien i deras strävan att åstadkomma en fredlig förändring till demokrati.
Stödet till de demokratiska krafterna yttrar sig bl.a. i omfattande stöd till oberoende medier, demokratiskt styrda kommuner och enskilda organisationer. Detta stöd ges både direkt från EU och bilateralt från EU-länderna. Sverige spelar i dessa sammanhang en framträdande roll.
För att isolera och försvaga Milosevics regim har EU infört oljeembargo, visumrestriktioner och finansiella sanktioner. Dessutom finns ett vapenembargo beslutat av FN. I februari i år suspenderade EU det tidigare gällande flygförbudet mellan EU och Jugoslavien.
Sverige anser att de sanktioner som slår direkt mot regimen bör behållas eller skärpas medan de som drabbar befolkningen bör hävas. Sverige har därför under lång tid agerat i allmänna rådet för att EU:s sanktionspolitik ska ses över, och mer specifikt att oljeembargot ska hävas. Så gjorde jag även i Evian den 2@3 september. Resultatet av det mötet var att utrikesministrarna kunde enas om ett budskap till det serbiska folket inför valen den 24 september. Det ställde i utsikt hävda sanktioner och radikalt förbättrade relationer med ett demokratiskt Jugoslavien. Frankrike meddelade också den 26 september, i sin egenskap av EU-ordförande, att det serbiska folkets starka röst för förändring i valet bör leda till att sanktionerna ses över. Jag stöder detta uttalande.
Jag vill vidare understryka att den främsta orsaken till det serbiska folkets lidande inte är omvärldens sanktioner, utan regimens brist på omsorg om sin egen befolkning. Hade t.ex. en bråkdel av de resurser som i dag läggs av regimen på militär och polis, i stället satsats på flyktingar, pensionärer och andra svaga grupper, skulle situationen för dem vara annorlunda. Det är i dag EU och omvärlden som står för det största stödet till dessa grupper i Jugoslavien, genom UNHCR, Röda Korset etc. EU:s humanitära stöd till Jugoslavien har sedan 1999 uppgått till nästan 600 miljoner kronor. Sveriges bilaterala humanitära stöd till Jugoslavien utom Kosovo uppgår i år till mer än 40 miljoner kronor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.