Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sverige och barnkonventionen

Skriftlig fråga 2004/05:1020 av Åström, Alice (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-18
Inlämnad
2005-02-18
Besvarad
2005-02-23
Svar anmält
2005-02-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 februari

Fråga 2004/05:1020

 av Alice Åström (v) till socialminister Berit Andnor om Sverige och barnkonventionen

Sveriges riksdag fattade 1999 beslut om en nationell strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. I det arbetet fick Barnombudsmannen en viktig roll. Konventionen och Sveriges uppfyllande av åtagandet har sedan dess följts upp på olika sätt. En del saker har fungerat bra och förbättrats andra har till och med försämrats. Det gäller till exempel asylsökande barn och barns psykiska hälsa generellt. Det senare gäller framför allt flickor.

I FN:s senaste rapport om hur Sverige uppfyller sina åtaganden i relation till barnkonventionen pekar man särskilt på den oroande utvecklingen avseende flickor och pojkars psykiska hälsa och upplevelse av stress. Det påpekas att det skett en ökning av ätstörningar, själmordstankar och upplevelser av stress.

Regeringen har vidtagit enskilda åtgärder, bland annat självstärkande projekt och undersökning av flickor med självskadebeteenden. Men enligt bland annat Bris är problemen så stora att de insatser som krävs snarare bör vara breda och allmänna. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av att många basverksamheter för barn och unga lagts ned.

Min fråga är därför:

Avser socialministern att vidta några åtgärder mot bakgrund av den ökade psykiska ohälsan bland flickor och pojkar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1020 besvarad av Morgan Johansson

den 23 februari

Svar på frågorna 2004/05:1018 om ohälsa bland unga och 1020 om Sverige och barnkonventionen

Statsrådet Morgan Johansson

Alice Åström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att på lång sikt komma till rätta med den ökade psykiska ohälsan bland unga och i synnerhet flickor. Alice Åström har även ställt en liknande fråga till socialministern med hänvisning till FN:s uppföljning av hur Sverige uppfyller sina åtaganden i relation till barnkonventionen. Eftersom båda frågorna gäller utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga har vi kommit överens om att jag svarar på dem.

Jag instämmer i att rapporterna om ökad psykisk ohälsa bland barn och unga och särskilt bland flickor är mycket oroande. Inom Socialdepartementets ansvarsområden har bland annat följande åtgärder vidtagits:

  • Projektet Flicka, som initierades av socialministern hösten 2003, har pågått under hela 2004 och fortsätter fram till halvårsskiftet i år. Bakgrunden är den ökade kommersialiseringen och sexualiseringen som unga människor konfronteras med i dagens samhälle.
  • Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att kartlägga företeelsen av självskadande beteende hos flickor och att föreslå åtgärder. Socialstyrelsens rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.
  • Statens beredning för medicinsk utvärdering har ett uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen analysera och kartlägga kunskaperna om flickor med vissa psykiska störningar, särskilt avseende adhd. Bakgrunden är en rapport från Riksförsäkringsverket som visar att flickor i mycket mindre utsträckning än pojkar kommer i åtnjutande av behandling för sådana problem. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 30 mars 2005.

Det är riktigt att enskilda projekt och insatser inte räcker till för att vända en negativ hälsoutveckling i befolkningen. Eftersom insatser som har direkt betydelse för barns och ungas hälsa i första hand hör hemma inom landstingens och kommunernas ansvarsområden ger dock inte en uppräkning av regeringens enskilda initiativ en rättvisande bild av vad som faktiskt görs. De extra medel som under senare år har fördelats till kommuner och landsting för utveckling av insatser inom hälso- och sjukvården och till personalförstärkning i förskola och skola är exempel på statliga insatser för att förstärka arenor i samhället med stor betydelse för den allmänna hälsoutvecklingen bland barn och unga. Regeringen avser även att teckna en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin @ där barn- och ungdomspsykiatri ingår. Handlingsplanens inriktning att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom ett tidigt och adekvat stöd kvarstår.

Kunskapen om hur det står till med den psykiska hälsan bland barn och unga vilar i dag på enstaka rapporter från olika håll. Tillförlitliga data på nationell nivå saknas i hög grad, särskilt för de lägre åldrarna. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen nyligen lämnat ett förslag på hur återkommande nationella mätningar av barns och ungas psykiska hälsa skulle kunna genomföras. Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.

Jag vill också nämna att insatser för ungdomars hälsa och utsatthet är ett prioriterat område även inom ungdomspolitiken. I propositionen Makt att bestämma @ rätt till välfärd (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU02, rskr. 2004/05:94) föreslog regeringen bland annat att utifrån ungdomars totala livssituation låta analysera vilka konsekvenser stress har för deras psykiska hälsa. Tillsättandet av en sådan utredning bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen i juni förra året att avsätta 10 miljoner kronor, för det första året av tre, för en särskild satsning för att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Avsikten är att 30 miljoner kronor ska avsättas för det angivna ändamålet.

Även de insatser som genomförs inom alkohol- och narkotikaområdet har betydelse för den psykiska hälsan. Regeringens uppfattning är att sådana insatser ska ha ett tydligt genusperspektiv såväl i det förebyggande arbetet som inom vård och behandling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.