Sverige, EPA och Afrikas krav
Skriftlig fråga 2009/10:837 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-25
- Inlämnad
- 2010-05-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2010-06-04
- Svar anmält
- 2010-06-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 maj
Fråga
2009/10:837 Sverige, EPA och Afrikas krav
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Ekonomiska partnerskapsavtal, EPA, håller på att förhandlas fram mellan EU och en rad fattiga länder i Afrika, Västindien och Stilla havet. Dessa avtal syftar till att skapa frihandel mellan parterna och kommer att leda till en snabb öppning av de fattiga ländernas marknader. Detta, befarar många enskilda och organisationer som är aktiva kring bistånd och utveckling, kommer att leda till att jordbrukare och företag i de fattiga länderna slås ut när de måste konkurrera med storskaliga europeiska företag och EU:s kraftigt subventionerade jordbruk. Utöver det vill EU få med frågor om handel med tjänster, regler för investeringar, konkurrens och offentlig upphandling i förhandlingarna. Det är frågor som i hög grad påverkar ländernas möjlighet att välja utvecklingsväg och inrikespolitik. De föreslagna investeringsreglerna skulle till exempel minska ländernas möjligheter att ställa krav på utländska företag som vill köpa upp afrikanska naturresurser. Dessa frågor har de afrikanska länderna vägrat att förhandla om och även lyckats få bort från dagordningen i WTO. De afrikanska länderna kräver att EU tar bort sina jordbrukssubventioner innan man kräver att de afrikanska länderna öppnar sina marknader. De kräver också att de själva få avgöra i vilken takt de kan öppna sina marknader för europeiska varor och ger dem möjlighet att skydda känsliga delar av sina marknader samt att EU tar bort kraven på att handel med tjänster, regler för investeringar, konkurrens och offentlig upphandling ska förhandlas inom EPA.
Avser statsrådet att verka för de afrikanska staternas krav inom EU?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:837 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2009/10:837 Sverige, EPA och Afrikas krav
Statsrådet Ewa Björling
Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att verka för att afrikanska länders krav inom ramen för EPA-förhandlingarna får gehör inom EU.
Sverige har en lång tradition av samarbete och dialog med Afrika. Utvecklingssamarbetet och fattigdomsbekämpningen utgör en hörnpelare i vår relation med de afrikanska länderna. Tillsammans med det diplomatiska arbetet och handelspolitiken utgör de regeringens huvudsakliga instrument för vår Afrikapolitik, vars syfte är att stödja afrikanska länder och invånare i deras ansträngningar för fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling, att bidra till att Afrika tar full och aktiv del i det globala politiska och ekonomiska samarbetet, liksom att bredda kontaktytorna mellan Sverige och Afrika för att därigenom främja såväl svenska som afrikanska intressen.
Målsättningen med de Ekonomiska Partnerskapsavtalen (EPA) är att förbättra möjligheterna för länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AVS) att delta i och dra nytta av internationell handel. Handel och tydliga regler för handel kan ge viktiga bidrag till ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning. Utan utländsk konkurrens och tillgång till effektivt producerade insatsvaror kan inget land bygga en långsiktigt hållbar produktion. Därför finns handelspolitiska frågor som investeringar, konkurrens och offentlig upphandling med i förhandlingarna om fullödiga EPA.
EPA-förhandlingarna är en komplex process där handel och utveckling ska kombineras. Sverige har visat stor förståelse för de afrikanska ländernas oro och behov av viss flexibilitet och har verkat för att EPA-avtalen ska ha en tydlig utvecklingsinriktning inom de ramar som ges av WTO:s regelverk. De avtal som hittills framförhandlats innebär att marknaderna i de afrikanska länderna öppnas stegvis, med övergångstider på upp till 20–25 år för de varor som uppfattas som känsligast. Länderna har även möjlighet att undanta ungefär en femtedel av importen och använda skyddsklausuler för känsliga sektorer alternativt produkter. Tidsperioderna för tullavveckling, liksom val av produkter som ska undantas från tullsänkning, baseras på den enskilda regionala EPA-gruppens behov av skydd. Sverige har verkat för att flexibilitet bör ges vad gäller utformningen av jordbrukspolitiken i AVS-länderna, såsom möjligheter att vidta mindre tullsänkningar och ha längre övergångsperioder för att anpassa produktionen vid handelsliberaliseringar.
Det är tveklöst så att utvecklingsländer inte bara behöver utökat marknadstillträde, de behöver även öka sin kapacitet för att tillvarata de nya möjligheterna. Det är därför viktigt att EU också stöder uppbyggandet av den kapacitet som krävs för detta. EU har gjort åtagande om att bidra med minst 2 miljarder euro i handelsrelaterat bistånd till 2010. Redan 2008 uppnåddes målet när EU:s samlade handelsrelaterade bistånd uppgick till 2,15 miljarder euro.
Samtidigt som Sverige är pådrivande för att breda och utvecklingsvänliga EPA-avtal ska kunna ingås med AVS-länderna verkar vi för att EU ska reformera handelsstörande och direkt utvecklingsfientliga regler och system på egen hand. Delar av den gemensamma jordbrukspolitiken är bland de tydligaste exemplen, men även EU:s ursprungsregler och de handelspolitiska skyddsinstrumenten måste förändras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.