svenskundervisning utomlands
Skriftlig fråga 1997/98:829 av Papadopoulos, Nikos (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-04
- Anmäld
- 1998-06-08
- Besvarad
- 1998-06-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Under tio dagar i maj var jag utomlands och besökte utlandssvenskarna i Egeiska havet. Jag besökte Hem- och Skolaföreningar, Svenska kyrkan samt svenska föreningar i Cypern, Rhodos, Kos, Kreta, Pereus och Aten.
Mitt syfte var att träffa utlandssvenskar och diskutera vilka problem och svårigheter som de möter i sina nya länder. Nästan alla jag träffade tog upp frågan om svenskundervisningen med mig. I dessa områden som jag var finns ca 400-500 svenska elever som får hemspråksundervisning (kompletterande svenskundervisning). De har tidigare fått 3 070 kr/elev varje år i ersättningsbelopp av svenska staten, men nu skall dessa ersättningsbelopp halveras. Effekten blir sannolikt att många barn mister möjligheten till svenskundervisning. Vi har ca 4 000 elever i Europa och i hela världen, och den enda möjligheten för dem att uppnå dessa kunskaper är den kompletterande svenskundervisningen.
Sverige ger till alla invandrarbarn möjligheten att få sin hemspråksundervisning (2 timmar/vecka). Jag undrar varför de svenska elever som bor utomlands inte kan få samma möjlighet som invandrarbarn i Sverige? De borde också ha rätt till hemspråksundervisning.
Min fråga till statsrådet Ylva Johansson är:
Vad ämnar skolministern göra för att svenska elever i utlandet skall behålla "hemspråksbidraget oförändrat" så de får den kompletterande svenskundervisningen i den "svenska skolan"?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:829 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Nikos Papadopoulos har frågat mig vad jag ämnar göra för att svenska elever i utlandet skall behålla "hemspråksbidraget oförändrat" så de får den kompletterande svenskundervisningen i den "svenska skolan".
Beloppet har som Nikos Papadopoulos nämner under de senaste åren varit 3 070 kr per elev och år. Beloppet höjdes emellertid ganska väsentligt i början av 1990-talet. Att anslaget nu åter sänks förklaras av de budgetnedskärningar som under de senaste åren gjorts för att sanera den svenska ekonomin. Riksdagen har beslutat om besparingar inom skilda områden. I 1997 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att en besparing om 20 miljoner kronor skulle göras på statens bidrag till svensk undervisning i utlandet (prop. 1996/97:150 s. 111). I 1998 års budgetproposition redovisade regeringen hur besparingen skulle läggas ut. Riksdagen godkände förslaget (prop. 1997/98:1, utg.omr. 16, anslaget A 11, bet. 1997/98:UbU1, rskr. 1997/98:198). Inte bara den kompletterande svenskundervisningen fick vidkännas besparingar utan även den reguljära skolundervisningen i utlandsskolorna. För att skolorna skulle få tillfälle att ställa om sig till mindre bidrag uppsköts besparingen ett halvår, dvs. den träder inte i kraft förrän den 1 juli 1998. Detta finansierades genom att riksdagen medgav att vissa äldre reservationer fick utnyttjas.
Statsbidrag till kompletterande svensk undervisning till medborgare bosatta i andra länder är unikt för Sverige. Bidrag kan dessutom lämnas till en del av kostnaden för material för distansutbildning i stället för bidrag till kompletterande svensk undervisning. Efter genomgången distansundervisning erhålls betyg i svenska språket vilket inte kompletterande svensk undervisning ger om inte eleven genomgår särskild prövning.
Jag har för närvarande inte några planer att föreslå ett ökat bidrag till svenskundervisningen utomlands. En ökning av bidraget måste bli beroende av utvecklingen av den svenska ekonomin och de prioriteringar som då görs. Jag följer dock utvecklingen av undervisningen utomlands genom Skolverkets kontinuerliga tillsyn. Jag vill också nämna att regeringen avsatt särskilda medel för utveckling av utlandsundervisningen, bl.a. distansundervisningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.