Svenskt stöd till finskt kunskapscentrum om hybridhot

Skriftlig fråga 2016/17:476 av Pål Jonson (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har försämrats avsevärt under de senaste åren. Grunden för detta går att finna i Rysslands aggression mot Ukraina och dess illegala annektering av Krim. Konturerna av ny säkerhetspolitisk normalbild har etablerats genom återkommande provokationer och ett aggressivt övningsmönster av Ryssland. Men som framgår av försvarsbeslutet från 2015 tillämpar Ryssland även det som kallas hybridkrigföring eller icke-linjär krigföring, det vill säga olika former av påverkansoperationer under en formell krigsförklaring för att utöva inflytande i sitt närområde och på andra ställen.

En rad åtgärder har vidtagits för att stärka Sveriges försvar och även motståndskraften mot olika former av hybridhot. Detta har även föranlett ett fördjupat partnerskap med Nato samt intensifierade bilaterala försvarssamarbeten med en rad länder. Det svensk-finska försvarssamarbetet intar en särställning i svensk säkerhetspolitik. Det omfattar alla stridskrafter och ställer genom politiska beslut krav på förmågan till samverkan i freds-, kris- och konfliktsituationer. 

Finland står i begrepp att etablera ett kunskapscentrum mot hybridhot och söker internationellt stöd och engagemang för detta initiativ. Centret kommer att bestå av 5–6 experter, och det finns möjligheter för experter från EU och Nato-länder att växeltjänstgöra eller genomföra olika former av erfarenhetsutbyten. Finland har vid en rad tillfällen framfört att detta är en mycket högt prioriterad säkerhetspolitisk fråga för landet. Ett antal länder har enligt uppgift gett sitt stöd till det finländska initiativet. 

Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

Kan ministern ge besked om regeringen avser att stödja det finska initiativet att etablera ett kunskapscentrum mot hybridhot samt i så fall hur och i vilken omfattning?