Svenskt deltagande i internationell forskning
Skriftlig fråga 1996/97:535 av Margareta E Nordenvall (m)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1997-05-16
- Besvarad
- 1997-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga 1996/97:535 av Margareta E Nordenvall (m) till utbildningsmi-
nistern om svenskt deltagande i internationell forskning
I den forskningspolitiska propositionen (1996/97:5) föreslog utbild-
ningsminister Carl Tham att Sverige från 1998 skulle minska sitt delta-
gande i internationellt forskningssamarbete med 40 %. Samarbetet med
det europeiska högenergifysiklaboratoriet CERN, Europas centrum för
partikelfysik skulle därmed riskera att upphöra. Sverige har bidragit till
CERN:s finansiering under hela efterkrigstiden och en stor del av med-
lemskostnaderna har kommit tillbaka som industriorder av avancerad
utrustning. Genom ett internationellt forskningssamarbete har Sverige
kunnat delta i avancerad teknologisk forskning, vilket också har bidragit
till att höja kvaliteten på den nationella forskningen.
Ett svenskt utträde ur viktiga internationella organisationer som
CERN skulle allvarligt skada Sveriges anseende som internationell
forskningspartner.
En statlig utredning har nyligen presenterat hur 150 miljoner kronor
skulle kunna sparas fr.o.m. 1998. Den största besparingen görs på CERN
men regeringen förordade att Sverige inte skall dra sig ur samarbetet helt
och hållet. Det är ett steg i rätt riktning - men fortfarande måste bespa-
ringen på det internationella forskningssamarbetet i sin helhet ifrågasät-
tas.
Det råder i dag brist på utbildade forskare i Sverige. Svenska företag
måste flytta utomlands alternativt importera utländska forskare. Att i detta
läge avsäga sig samarbete med internationell spjutspetsforskning som ger
positiva indirekta effekter för den nationella forskningen förefaller
oklokt.
Vilka åtgärder avseende den internationella forskningen avser utbild-
ningsministern att vidta med anledning av Susanne Ebersteins utredning?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:535 besvarad av Utbildningsminister Carl Tham
den 21 maj
Svar på fråga 1996/97:535
Utbildningsminister Carl Tham
Margareta Nordenvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta
med anledning av Susanne Ebersteins utredning om internationell forsk-
ning.
Frågan är uppenbarligen föranledd av regeringens ställningstagande i
1996 års forskningsproposition. Regeringen aviserade där att man avsåg
att göra en översyn av det svenska deltagandet i storskaligt internationellt
forskningssamarbete. Denna översyn genomfördes i form av en utredning
under ledning av riksdagsledamoten Susanne Eberstein och hon redovi-
sade den 30 april sitt uppdrag i betänkandet Besparingar i stort och smått
(SOU 1007:69). Betänkandet är för närvarande ute på remiss och rege-
ringens ställningstagande kommer att redovisas i budgetpropositionen i
september.
Redan i den inledande meningen finns emellertid några väsentliga
missuppfattningar. Regeringen har inte föreslagit att Sverige från 1998
skulle minska sitt deltagande i internationellt forskningssamarbete med
40 %. Jag vill vidare påpeka att varken regeringen eller utredare före-
slagit att Sverige skall lämna CERN, dvs. något konkret förslag av denna
innebörd finns inte på regeringens bord.
Regeringen har dock av statsfinansiella skäl tvingats göra vissa be-
sparingar även inom forskningens område. Dessa har redovisats i 1996
års forskningspolitiska proposition. För 1997 har besparingarna främst
gällt vissa nationella forskningsmyndigheter såsom forskningsråd och
NUTEK. Dessa har i betydande utsträckning kompenserats genom medel
från de s.k. forskningsstiftelserna, i enlighet med regeringens bedömning
i forskningspropositionen.
Det bör också framhållas att anslaget Europeisk forskningssamverkan
utgör en liten del av det totala svenska internationella forskningssamarbe-
tet. Under detta anslag finns enbart de svenska medlemsavgifterna till ett
begränsat antal europeiska grundforskningsorganisationer, t.ex. CERN.
Den helt övervägande delen av det internationella samarbetet sker mer
informellt genom forskarnas egna kontakter och finansieras av andra
anslag t.ex. fakultetsmedel och forskningsråd. All högkvalitativ forskning
inom framför allt naturvetenskap, teknik och medicin bygger på interna-
tionellt samarbete men det är endast inom vissa områden såsom partikel-
fysik, astronomi och rymdforskning m.fl. som anslaget Europeisk forsk-
ningssamverkan spelar en central roll.
För 1998 gjordes en tentativ minskning av anslaget för Europeisk
forskningssamverkan med 150 miljoner kronor men regeringens slutliga
förslag till fördelning av besparingen görs inte förrän i budgetpropositio-
nen. Det kan bli så att besparingen fördelas på ett annat sätt än vad som
preliminärt angavs i forskningspropositionen. Utredningens förslag och
remissynpunkterna kommer naturligtvis därvid att vara ett väsentligt
underlag för regeringens överväganden.
I de direktiv som regeringen i november 1996 fastställde för utred-
ningen gavs utredaren möjlighet att väga besparingar inom det storskaliga
forskningssamarbetet mot andra besparingar. Denna möjlighet har för
övrigt utredaren utnyttjat och den kommer självfallet att övervägas i re-
geringens fortsatta beredning. Att som antyds i frågan inte diskutera någ-
ra besparingar inom dyrbar storskalig forskning är inte rimligt. Sådan
omprövning sker också i andra länder. Självklart måste i nuvarande eko-
nomiska läge kvalitet, relevans och kostnadseffektivitet prövas för all
statligt finansierad forskning vare sig det är nationella eller internationel-
la insatser.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.