Svenskt bistånd och Hamas

Skriftlig fråga 2024/25:1227 av Rasmus Giertz (SD)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

FN:s livsmedelsprogram (WFP) har nyligen rapporterat att flera av de lastbilar med humanitärt bistånd som släppts in i Gaza har plundrats innan hjälpen nått den avsedda civila befolkningen. WFP och andra FN-organ har varnat för att den ökade desperation som följer av brist på mat och ordning i Gaza försvårar en säker och rättvis fördelning av biståndet.

Samtidigt finns omfattande belägg för att Hamas har ett betydande inflytande över distributionen av humanitärt bistånd i Gaza. Sedan organisationen tog makten över området 2007 har den etablerat ett parallellt styre och kontrollerar såväl gränsövergångar som lokala institutioner. Rapporter från bland annat FN-organ, biståndsorganisationer och internationella medier pekar på att Hamas beslagtagit biståndsleveranser, krävt avgifter för humanitär tillgång samt påverkat vilka som får ta emot hjälpen – ibland utifrån lojalitet eller politiska motiv. Det finns även risk att bistånd, även om det når civila mottagare, frigör andra resurser som Hamas då kan omfördela till militära ändamål.

Detta skapar en situation där det humanitära biståndet, trots goda avsikter, riskerar att indirekt förstärka Hamas maktställning, förlänga konflikten och försvåra återuppbyggnad och fredssträvanden.

Det är även viktigt att påminna om att det enligt internationell humanitär rätt inte finns någon skyldighet för en stat att förse en fientligt inställd icke-statlig aktör med resurser som kan komma att användas för att stärka aktören. Israels kontroll av gränsövergångarna måste därför också ses i ljuset av dess legitima rätt till självförsvar, särskilt efter det brutala terrorangreppet den 7 oktober 2023.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att svenskt och internationellt humanitärt bistånd förenas med folkrättens principer?