svenskt bidrag till FN
Skriftlig fråga 2002/03:78 av Gustafsson, Holger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-05
- Anmäld
- 2002-11-06
- Besvarad
- 2002-11-13
- Svar anmält
- 2002-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga 2002/03:78
av Holger Gustafsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om svenskt bidrag till FNSverige är en av de större bidragsgivarna till FN. Det är viktigt att vi månar om det goda anseende Sverige har förvärvat. Då gäller det inte minst att betala in sina bidrag i god tid. Enligt uppgift finns det listor på hur olika medlemsländer sköter sina inbetalningar.
Enligt vad jag erfarit har det på senare tid riktats kritik mot Sverige för att vi dröjer med våra inbetalningar längre och längre. I ett fall nyligen gällde det finansiering av en lageruppbyggnad i Italien för FN:s fredsinsatser. Sådana dröjsmål kan orsaka problem för FN:s verksamhet, vilket givetvis vore mycket olyckligt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet om uppgifterna ovan är korrekta, och om statsfinansiella beräkningar i så fall ligger bakom Sveriges förändrade praxis när det gäller inbetalningar till FN.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:78 besvarad av Anna Lindh
den 13 november
Svar på fråga 2002/03:78 om svenskt bidrag till FN
Utrikesminister Anna Lindh
Holger Gustafsson har frågat mig om uppgifterna stämmer att Sverige på senare tid dröjt med inbetalningar till FN:s reguljära budget.
Stödet till FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik, och svenskt engagemang i fredsfrämjande verksamhet har sedan länge åtnjutit ett brett folkligt stöd. Sverige har bidragit med personal alltsedan FN:s första fredsbevarande missioner, och drygt 80 000 svenskar beräknas genom åren ha deltagit i olika fredsfrämjande insatser. Detta är och förblir en prioriterad fråga för regeringen.
Vad gäller det svenska bidraget till FN:s reguljära budget kan konstateras att antalet fredsbevarande operationer för FN under senare år har ökat både i antal och omfång. Detta har inneburit att FN:s reguljära budget ökat, speciellt avseende de fredsbevarande operationerna. Svensk medverkan i, och finansiering av, FN-beslutade fredsoperationer och fredsbyggande verksamhet är betydande. I budgetpropositionen 2002 framhöll regeringen också att de svenska bidragen till FN:s fredsbevarande operationer skulle kunna komma att öka. Säkerhetsrådets beslut om etablerande av nya, stora fredsinsatser påverkar självfallet kostnaderna. Detsamma gäller valutakursändringar, då beloppen är förhållandevis stora. Den i år väsentligt ökade kostnaden för uttaxeringen till FN:s fredsbevarande operationer har orsakats av en kombination av båda dessa faktorer, men framför allt av att nya stora FN-operationer har lanserats.
Den kraftiga ökningen av FN:s reguljära budget under 2002 för de fredsbevarande operationerna har för svensk del inneburit att obudgeterade medel om ca 170 miljoner kronor ytterligare måste anvisas. Detta sker dels genom omdisponeringar inom anslaget, dels genom att ytterligare medel anvisas på tilläggsbudget. Omdisponering inom anslaget har inte kunnat genomföras förrän vi har haft säkra prognoser för övriga anslagsposter. Detta har lett till att enstaka utbetalningar till FN har blivit något fördröjda. Det exempel som lyfts fram i frågan (finansiering av en lageruppbyggnad för FN i Italien för FN:s fredsinsatser) är under skyndsam beredning.
Sverige har alltid vinnlagt sig om att betala sina uttaxerade bidrag till FN-systemet i tid och vi har därvidlag varit en av organisationens främsta stöttepelare. Vi är en av de femton största bidragsgivarna till FN och har gjort oss kända för utmärkt betalningsdisciplin. Den principen avser regeringen även fortsättningsvis att stå fast vid.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.