svensken på terrorlistan
Skriftlig fråga 2004/05:250 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-29
- Besvarad
- 2004-11-03
- Anmäld
- 2004-11-08
- Svar anmält
- 2004-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 oktober
Fråga 2004/05:250
av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Laila Freivalds om svensken på terroristlistanUSA:s federala polis FBI har konstaterat att det inte finns några bevis för att den somaliska banken al-Barakaat har samröre med al-Quaida eller andra terrororganisationer. Ändå vidhåller USA att den svenske medborgaren Ahmed Yusuf ska vara kvar på FN:s lista över misstänkta terrorister. Detta innebär att Yusuf inte har några möjligheter till inkomst och har fått alla sina tillgångar frysta.
Yusufs advokat Thomas Olsson har efter beslutet från USA krävt att regeringen ska agera hårdare. Det finns ett flertal metoder. Sverige kan agera för att EU inte direkt godkänner de sanktioner USA önskar, på grund av bristande rättssäkerhet. Regeringen kan också direkt agera gentemot USA:s regering och myndigheter för att få bort Yusuf från listan. Då det är USA som föreslagit al-Barakaat till listan måste en avlistningsprocess starta i USA:s rättssystem.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga vad utrikesministern avser att göra för att få bort den svenske medborgaren från FN:s så kallade terroristlista?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:250 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:250 om svensken på terroristlistan
Utrikesminister Laila Freivalds
Gustav Fridolin har, mot bakgrund av rapporterna om att FBI uppgett att det saknas samröre mellan bankföretaget al-Barakaat och terroristorganisationen al-Qaida, frågat mig vad jag avser att göra för att få den svenske medborgare som är uppförd på FN:s sanktionslista avlistad.
Det är riktigt att företrädare för FBI har sagt att de inte kunnat finna några bevis för att det skulle finnas ett samband mellan al-Barakaat och al-Qaida, och att det var ett sådant föregivet samband som utgjorde grund för att den svenske medborgaren Ahmed Yusuf Ali ursprungligen fördes upp på FN:s sanktionskommittés lista. De av Gustav Fridolin refererade uppgifterna återfinns i en bilaga till den så kallade 11 septemberkommissionens rapport. Uppgifterna är inget ställningstagande från hela kommissionen.
Så snart Utrikesdepartementet hade tagit del av de här uppgifterna fick ambassaden i Washington i uppdrag att kontakta de berörda amerikanska myndigheterna, Office of Foreign Assets Control (OFAC), som sköter den nationella amerikanska sanktionslistan, och FBI, för att få en förklaring. OFAC har därvid uppgett att rapporten innehåller både direkta sakfel och felaktiga slutsatser. Vidare uppges att rapporten endast hänvisar till slutsatser dragna av olika FBI-agenter och till utredningar gjorda inom FBI. Vi har ännu inte fått någon bekräftelse från FBI att myndigheten ställer sig bakom uppgifterna i rapporten.
Oavsett detta finns det, som Gustav Fridolin skriver, starka skäl att gå vidare med frågan. När det gäller åtgärder inom ramen för vårt samarbete i EU bör det erinras om att Ahmed Yusuf Ali driver en process om sin listning i EG-domstolens förstainstansrätt. Jag förutsätter att EG-domstolen vid sin bedömning kommer att ta itu med eventuella brister i rättssäkerheten.
När det gäller att återigen agera direkt mot Förenta staternas regering och myndigheter har så redan skett. Vid ett samtal på UD tisdagen den 26 oktober 2004 med Förenta staternas chargé d'affaires har kabinettssekreteraren upprepat regeringens sedan tidigare framställda krav på att Ahmed Yusuf Ali utan dröjsmål ska tas bort från listan, så att frysningen av hans tillgångar kan hävas.
Regeringen förväntar sig en snar reaktion från Förenta staterna på denna upprepade begäran. Jag är fullt beredd att fortsätta driva frågan till dess att kravet är uppfyllt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.