Svenska ungdomars språkstudier
Skriftlig fråga 2005/06:1366 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-04-05
- Inlämnad
- 2006-04-05
- Besvarad
- 2006-04-12
- Svar anmält
- 2006-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 april
Fråga 2005/06:1366 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Svenska ungdomars språkstudier
Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Detta faktum ställer krav på kunskaper i språk vilket borde inspirera ungdomar till språkstudier för att på så sätt få kunskaper som man har användning för i framtiden. Flera undersökningar tyder dock på att svenska ungdomar är mindre benägna att läsa språk. Färre läser franska och tyska. Även om intresset för att läsa spanska ökat något är det beklagligt att många elever inte lär sig andra språk än engelska.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svenska ungdomar ska stimuleras till språkstudier?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1366 besvarad av Ibrahim Baylan
den 12 april
Svar på fråga 2005/06:1366 om svenska ungdomars språkstudier
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenska ungdomar ska stimuleras till språkstudier.
Regeringen har vid flera tillfällen betonat betydelsen av goda språkkunskaper. I propositionen Bästa språket @ en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) gör regeringen bedömningen att språkens roll inom svensk utbildning bör stärkas. Språkkunskaper är avgörande för rörligheten i Europa och andra delar av världen, såväl för arbete och studier som för turism och handel. Språkkunskaper bidrar också till att utveckla förståelse, respekt och tolerans för andras språk och kulturer. Därför har Sverige också ställt sig bakom det gemensamma utbildningsmålet inom EU att ge alla barn och ungdomar möjligheter att lära sig två främmande språk utöver det egna modersmålet.
Eleverna har redan i dag goda möjligheter att läsa språk i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Engelskans dominans tycks leda till ett minskat intresse för att lära flera språk på en fördjupad nivå i många länder i Europa. Det är därför viktigt att alla goda krafter samverkar för att motivera och stimulera fler elever att lära fler språk. Huvudmännen har ett ansvar för att ett fortsatt lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av språklärare sker, vilket också är nödvändiga insatser för att stärka språkens ställning. Ungdomar behöver dessutom god information om studieval som leder till jobb. Språkkunskaper i fler språk än engelska har stor betydelse för att öka rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden. Möjligheterna att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning utomlands ökar förståelsen för nyttan av språkkunskaper. På skolor som utnyttjar denna möjlighet finns också fler elever som läser språk.
Regeringen fastställde i februari i år nya programmål för gymnasieskolans nationella program som ska gälla för utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2007. Programmålen ska bland annat tjäna som underlag när undervisningen på ett program planeras och organiseras. I de nya programmålen har regeringen betonat betydelsen av att eleverna uppmuntras att utveckla språkkunskaper i flera språk. Det gäller även program där andra språk än engelska inte är obligatoriska.
Reglerna för tillträde till högskolan har stor påverkan på arbetet i gymnasieskolan. Att många elever väljer bort fördjupade kurser i andra språk än engelska kan delvis bero på att dessa kurser anses vara svåra i förhållande till det meritvärde de ger. Därför bedömer regeringen i propositionen Ny värld @ ny högskola (prop. 2004/05:162) att det är viktigt att elevernas insatser i gymnasieskolan premieras vid antagning till högre studier och att fördjupade kunskaper i matematik och andra moderna språk än engelska bör uppmuntras särskilt genom att ges ett större värde vid antagning till högre utbildning. Arbete med att förändra meritvärderingsbestämmelserna vid urval till grundläggande högskoleutbildning pågår inom Utbildnings- och kulturdepartementet.
Genom de åtgärder som redovisats ovan signalerar regeringen såväl till de studerande som till föräldrar och skolor att språkkunskaper i flera språk än engelska är viktiga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.