Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svenska studenters möjlighet att studera utomlands

Skriftlig fråga 2004/05:1217 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-11
Inlämnad
2005-03-11
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 mars

Fråga 2004/05:1217

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Lena Hallengren om svenska studenters möjlighet att studera utomlands

Att förlägga högskolestudier utomlands är till nytta för våra studenter och för vårt land. Förutom ämneskunskaperna ger det värdefulla språkkunskaper och kontakter samtidigt som studenten fungerar som en ambassadör för Sverige. Under senare år har dock antalet personer som söker sig utomlands för att studera minskat. Centrala studiestödsnämnden anger att antalet utlandsstudenter minskade med 5 % under det senaste året.

En av anledningarna till det minskade intresset är de nya reglerna för studiestöd som infördes för några år sedan. Återbetalningskraven är visserligen till för att uppmuntra en snabbare studietakt, vilket är positivt, men man bör fundera på konsekvenserna det har på studenternas möjlighet att studera någon termin utomlands.

Vad avser utbildningsminister Pagrotsky att göra för att se över studiemedelsreglerna och deras påverkan på möjligheterna för svenska studenter att studera utomlands?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1217 besvarad av Lena Hallengren

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1217 om svenska studenters möjlighet att studera utomlands

Statsrådet Lena Hallengren

Anita Sidén har frågat utbildningsminister Pagrotsky vad han avser att göra för att se över studiemedelsreglerna och deras påverkan på möjligheterna för svenska studenter att studera utomlands. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis vill jag understryka att det nya studiemedelssystemet, som infördes 2001, i en internationell jämförelse är ytterst generöst och ger de allra flesta goda förutsättningar att bedriva studier. Detta gäller särskilt för dem som väljer att förlägga hela eller delar av sin utbildning utanför Sverige. Få, om ens några länder utanför Norden erbjuder möjligheten att studera utomlands med studiestöd. Den statistik som aktualiseras i frågan avser antalet studiemedelstagare utomlands. Därutöver tillkommer studerande som finansierar sina utlandsstudier på annat sätt, till exempel genom stipendier.

I samband med studiemedelsreformen gjordes inte några större förändringar av reglerna för studiemedel för studier utomlands. Centrala studiestödsnämnden, CSN, har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning av reformen och lämnade en rapport våren 2004. Av rapporten och statistik från CSN framgår att antalet utlandsstuderande med studiemedel ökade kraftigt fram till läsåret 1999/2000 och låg därefter på en relativt oförändrad nivå fram till 2002/03. En minskning har sedan skett. Vi kan således i dag inte se något entydigt samband mellan antalet utlandsstuderande och studiestödsreformen.

Att kunna använda svenskt studiestöd för studier utomlands är ett sätt att stimulera till mobilitet, men väl så viktigt är att utlandsstudierna kan tillgodoräknas i en svensk utbildning. Därför är detta ett av de områden som prioriteras i regeringens fortsatta arbete och som måste prioriteras i lärosätenas samarbete med universitet och högskolor i andra länder. Lärosätenas eget arbete för att öka internationaliseringen är viktigt för att stimulera till studier utomlands. I Högskolverkets granskning av internationaliseringen av högskolan nämns sammanhållna strategier och informationsarbetet som viktiga frågor för lärosätena att arbeta vidare med.

Inom EU har utbildningsministrarna enats om vissa mål, och ett sådant är att öka mobiliteten för studenter. Alla länder ska arbeta för att dels ta bort de formella hinder som kan finnas för mobilitet, dels stimulera erkännandet av utländsk utbildning. Kommissionen har presenterat ett förslag som innebär att dagens olika utbildningsprogram, @ Erasmus, Sokrates med flera @ ersätts med ett nytt sammanhållet program från 2007. Förhandlingar pågår för närvarande i rådet men klart är dock att det nya programmet har en högre ambitionsnivå än de nuvarande, bland annat vad gäller studentutbyte. Vi ska dra nytta av detta för att öka mobiliteten, inte bara inom det nya utbildningsprogrammet utan även generellt.

Åtgärder för att undanröja hinder för mobilitet och främja erkännande av utbildning är också centrala delar i den så kallade Bolognaprocessen för högre utbildning. Sverige deltar aktivt i denna process som nu består av 40 europeiska länder.

Min bedömning är att Sveriges generösa studiemedelssystem med möjligheter för svenska studenter att förlägga hela eller delar av utbildningen utomlands bidragit till att studerandevolymerna för utlandsstuderande alltjämt är på en förhållandevis hög nivå. Jag bedömer således att det i dagsläget inte finns något behov av en översyn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.