Svenska språket och integrationen
Skriftlig fråga 2005/06:658 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-16
- Inlämnad
- 2005-12-16
- Besvarad
- 2005-12-20
- Besvarad
- 2005-12-30
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 december
Fråga 2005/06:658 av Tobias Billström (m) till statsrådet Jens Orback (s)
Svenska språket och integrationen
För att komma in i det svenska samhället och klara av att möta utbildningars och yrkeslivets krav krävs en god kunskap i det svenska språket. Skolan kan aldrig förändra ett barns bakgrund eller vilka förutsättningar som finns hemifrån, men med hjälp av snabba, tidiga insatser från en välutbildad lärarkår kan elevernas förutsättningar tas bättre till vara än i dag.
Malmös elever får inte de kunskaper i svenska språket som de behöver. När 2 416 elever nyligen gjorde ett standardiserat test fallerade så många som var tredje. De nådde bara en etta eller tvåa på en niogradig skala och har så dåliga kunskaper att de behöver extra stöd för att klara svenskan. Räknas de in som bara nådde en trea på skalan är det så många som varannan elev som faller igenom.
Agneta Eriksson, Malmös socialdemokratiska skolkommunalråd, konstaterar helt riktigt att man inte kan kräva att skolan tar hela ansvaret. En del ligger på att många elever sällan pratar svenska utanför skolan och lever i segregerade bostadsområden.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att boende- och språksegregationen bryts?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:658 besvarad av Jens Orback
den 20 december
Svar på fråga 2005/06:658 om svenska språket och integrationen
Statsrådet Jens Orback
Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att boende- och språksegregationen bryts.
Den 12 oktober i år svarade jag på en fråga från honom om boendesegregation och två dagar senare hade riksdagen en särskild debatt om situationen i vissa utsatta bostadsområden. Jag hänvisar därför i huvudsak till vad jag anförde i dessa sammanhang.
Låt mig dock återigen få betona vikten av att bryta utanförskapet. Det gäller att skapa förutsättningar för människor att själva kunna vara delaktiga i utvecklingen av sina liv och de områden som de bor i. Jag kan tillägga att det innefattar också möjligheten att kunna välja var man vill bo någonstans.
Ett bekymmer i det sammanhanget är att den kommunala bostadsförsörjningen inte alltid möjliggör tillgänglighet till hyresrätter. Det är därför angeläget att alla kommuner planerar sitt bostadsbyggande så att det finns bostäder som passar en socialt och ekonomiskt blandad befolkning och har en kommunal service som passar även en nyanländ invandrare. Detta, tillsammans med insatser från bland annat arbetsförmedlingen, skulle öka möjligheterna att bryta segregationen.
En arbetsgrupp inom Regeringskansliet tillsattes i maj i år med uppgift att lämna förslag om vilka åtgärder som krävs för att göra lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar tydlig vad gäller bostadsförsörjningsansvarets innebörd samt stärka kommunernas möjligheter att effektivt och ändamålsenligt fullgöra sitt ansvar för en fungerande bostadsförsörjning.
Arbetsgruppens arbete ska resultera i åtgärder som bland annat leder till att
- alla ska kunna söka och få en bostad på rättvisa och jämlika villkor
- ingen diskriminering förekommer när man söker en bostad
- tillgången på bostäder ökar för utsatta grupper.
I oktober i år tillsatte regeringen en särskild utredare som ska se över de villkor och förutsättningar som gäller för allmännyttiga och kommunala bostadsföretag. I direktiven (dir. 2005:116) anges att utredaren särskilt ska beakta vikten av att kommunerna har möjlighet att använda bostadsföretagen som ett bostadspolitiskt verktyg, till exempel som ett instrument för att främja integration och motverka hemlöshet, men också redovisa de komplikationer som detta kan innebära.
Tobias Billström har rätt i att en del ligger i att barnen får prata för lite svenska och att de i stor utsträckning lever i områden där det bor få personer som har svenska som modersmål. Låt mig därför igen nämna att flera insatser i de utsatta områdena har varit inriktade på att förstärka språkkunskaperna hos barnen före skolstart. Erfarenheterna från detta har varit goda och regeringen satsar de närmaste åren 225 miljoner kronor extra på att förbättra förskole- och skolsituationen i de utsatta områdena.
Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen avser att redovisa en samlad strategi för hur integrationspolitiken ska kunna stärkas ytterligare i samband med vårpropositionen 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.