Svenska skattepengar till diktaturer
Skriftlig fråga 2020/21:2694 av Jan R Andersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-04-28
- Överlämnad
- 2021-04-28
- Anmäld
- 2021-04-29
- Sista svarsdatum
- 2021-05-05
- Svarsdatum
- 2021-05-06
- Besvarad
- 2021-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
I september 2020 beviljade den svenska exportkreditnämnden en garanti motsvarande knappt 2 miljarder för en exportförsäljning av gasturbiner till det statliga energibolaget Brestenergo. Samtidigt har Sverige avbrutit samtliga utbetalningar av bistånd till statliga aktörer i Belarus efter det exempellösa våld som drabbade i allt väsentligt fredliga demonstranter och demokratiaktörer efter valet i augusti – ett val som enligt samtliga seriösa bedömare var riggat av den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko.
Sverige har också ställt sig bakom EU:s handelssanktioner mot landet. Men i slutet av september, när våldet i Belarus kanske var som hårdast, beslutade EKN att stödja en affär som uppenbarligen gynnar den sittande diktaturen. För envar är det inte svårt att förstå att statliga bolag är verktyg i regimens hand.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Anser statsrådet att EKN och därmed svenska skattepengar ska bidra till att stötta statliga bolag styrda i diktaturer, och avser ministern att agera för att det inte ska upprepas?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2694 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2679 av Björn Söder (SD) En svensk myndighetsaffär med Lukasjenko, 2020/21:2691 av Markus Wiechel (SD) En svensk myndighets miljardaffär med Lukasjenko, 2020/21:2694 av Jan R Andersson (M) Svenska skattepengar till diktaturer, 2020/21:2698 av Jan R Andersson (M) Belarus och Sveriges utrikespolitiska linje, 2020/21:2717 av Boriana Åberg (M) Svenska skattebetalares pengar till Lukasjenkos diktatur samt 2020/21:2720 av Boriana Åberg (M)
Exportkreditnämnden och Belarus
Björn Söder, Markus Wiechel, Jan R Andersson och Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att Exportkreditnämnden (EKN) beslutat om att ställa ut offerter om exportkreditgaranti för affärer i Belarus. Jan R Andersson och Boriana Åberg har dessutom frågat utrikesministern en fråga inom samma ämne. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Regeringens ståndpunkt om den oroväckande utvecklingen i Belarus är glasklar, vi har varit tydliga i vår hållning avseende det förfuskade presidentvalet, den omfattande repressionen och brotten mot mänskliga rättigheter. Sverige och EU har markerat mot regimen genom att tydligt fördöma våldet och valfusket. Sverige är pådrivande för en tydlig och konsekvent politik från EU:s sida gentemot Belarus, inklusive vad gäller sanktioner. EU har infört ett vapenembargo mot Belarus och ett embargo mot utrustning som kan användas för internt förtryck. EU har också – som reaktion mot det förtryck som råder, och de belarusiska myndigheternas agerande efter det förfuskade valet i höstas, i flera omgångar infört riktade sanktioner mot utvalda individer och företag.
EU är samtidigt överens om att våra åtgärder inte får leda till att Belarus befolkning isoleras eller drabbas ännu hårdare. Här spelar handelspolitiken en viktig roll. Och svenska företag kan med sin närvaro i världen vara en positiv kraft genom att verka för ökad handel, spridning av miljövänliga varor och tekniker, utveckla infrastruktur samt vara bärare av värderingar om jämställdhet och arbetstagares rättigheter.
Det finns i dagsläget inom EU ingen generell handelsbojkott mot Belarus. Det är inte förbjudet för svenska företag att exportera varor och tjänster till Belarus som inte omfattas av EU:s vapenembargo och embargo mot utrustning som kan användas för internt förtryck.
Exportkreditnämndens (EKN) uppdrag är att främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier även till svåra marknader i länder, dvs länder som idag inte är fullt ut demokratiska och där medborgarnas grundläggande rättigheter inte respekteras. Det är just på dessa marknader där det finns höga risker som svenska företag söker en exportkreditgaranti för att minska risken att inte få betalt för sin export.
De exportkreditgarantier som EKN utfärdar finansieras med garantitagarnas premier, och är därmed en myndighet utan årliga anslag.
Myndigheten har ett viktigt och komplext uppdrag. Under mandatperioden så har mänskliga rättigheter fått en ökad betydelse i styrningen av myndigheten. Den 15 februari i år fattade regeringen beslut om en ny myndighetsinstruktion. Det står i denna att myndigheten ska integrera ett hållbarhetsperspektiv, socialt, ekonomiskt och miljömässigt, i hela sin verksamhet. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.
Genom att lägga in dessa krav i regeringens instruktion till EKN har vi säkrat att detta är ett grundläggande och långsiktigt uppdrag för myndigheten (till skillnad från när det var uppdrag i regleringsbrevet som bara gäller under ett år).
Inför alla projekt ska myndigheten analysera miljömässiga och sociala hållbarhetsrisker som en del av den samlade riskbedömningen. Myndigheten ska avstå från att medverka i affärer där förhållandena inte är acceptabla eller där affären kan ha negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Sedan EKN:s styrelse beslutade om att ställa ut garantiofferter till affären i Belarus har nya uppgifter om omständigheterna kring affären inkommit. Den information som kom UD till del har EKN erhållit. EKN fattade då beslut att inte ställa ut exportkreditgarantin i väntan på ytterligare analys av uppgifterna.
Den nya instruktionen till myndigheten har varit gällande sedan 2 månader nu och ska givetvis följas upp vid ordinarie myndighetsdialog.
Stockholm den 5 maj 2021
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.