Svenska samarbetsmän med Stasi
Skriftlig fråga 2009/10:567 av Sacrédeus, Lennart (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2010-02-25
- Anmäld
- 2010-03-01
- Besvarad
- 2010-03-10
- Svar anmält
- 2010-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 februari
Fråga
2009/10:567 Svenska samarbetsmän med Stasi
av Lennart Sacrédeus (kd)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Den svenska säkerhetspolisen vill inte offentliggöra dokument om de svenska medborgare som var anknutna till statssäkerhetspolisen Stasi i dåvarande Östtyskland, DDR. Säkerhetspolisen har gett olika besked om sina motiv. Enligt professor Birgitta Almgrens studie i hennes bok Inte bara Stasi är den svenska säkerhetspolisens motivering en påstådd risk för att ett offentliggörande skulle få konsekvenser för rikets säkerhet och vara mycket känsligt för de personer som pekas ut som agenter i Sverige. I ett inlägg i Svenska Dagbladet den 22 februari skriver Säkerhetspolisens informationschef Åsa Hedin att någon "Stasilista" inte existerar, men att en "handfull personer" medgivit att de hade värvats av DDR-Stasi.
Kammarrätten har vägrat att lämna ut Stasidokumentationen i forskningssyfte.
Det svenska folket har rätt till sin historia. I detta ingår även de svåra och kontroversiella delarna, som till exempel att få veta i vilken omfattning och vilka svenskar som samarbetade med Stasi under det kalla kriget fram till Berlinmurens fall 1989. Under denna tid utsattes Sverige för hot från den kommunistiska enpartidiktaturen Sovjetunionen och dess satellitstater. En politisk och moralisk uppgörelse behövs med vårt förflutna.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att underlätta för bland annat forskare att kunna utröna på vilket sätt det fanns svenska spioner och medhjälpare till den kommunistiska enpartidiktaturen i dåvarande östtyska DDR under det kalla kriget?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:567 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på frågorna
2009/10:556 Säpos lista över Stasianknutna svenskar
2009/10:567 Svenska samarbetsmän med Stasi
Justitieminister Beatrice Ask
Carl B Hamilton har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de personer som står på Säkerhetspolisens lista över personer knutna till Stasi ska underrättas om detta förhållande. Vidare har Lennart Sacrédeus frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för bland andra forskare att utröna på vilket sätt det fanns svenska spioner och medhjälpare till den kommunistiska enpartidiktaturen i dåvarande Östtyskland, DDR, under det kalla kriget. Jag har valt att svara på båda frågorna i ett sammanhang.
Säkerhetspolisen fick i början av 1990-talet viss information om innehållet i Stasiarkiven. Uppgifterna följdes senare upp och visade sig beröra ett femtiotal svenskar. Ett antal av dem misstänktes för olovlig underrättelseverksamhet och åklagare inledde förundersökningar varvid de personer som var aktuella förhördes eller deltog i frivilliga samtal. I några fall visade det sig att brotten redan var preskriberade medan brottsmisstankarna i andra fall var helt grundlösa. Samtliga förundersökningar lades senare ned.
Säkerhetspolisen har avslagit en begäran om att få ut dessa uppgifter med hänvisning till att de omfattas av sekretess. Beslutet har fastställts av kammarrätten. Detta beslut kan överklagas till Regeringsrätten.
Uppgifter om vilka som tidigare varit misstänkta för brott skyddas i regel av stark sekretess. Sekretessen är avsedd att skydda den enskilde. Andra människor ska alltså inte kunna få reda på om någon har varit misstänkt för brott. Sekretessen är även avsedd att skydda Säkerhetspolisens verksamhet. Detta innebär bland annat att en enskild normalt inte får kännedom om att han eller hon varit föremål för Säkerhetspolisens intresse. Det här förhållandet gäller generellt för den verksamhet som Säkerhetspolisen ansvarar för, vilket jag tycker är en riktig ordning. Jag ser därför inte skäl att, såsom Carl B Hamilton föreslår, frångå denna ordning beträffande de personer som nu är aktuella.
Min uppfattning är att forskare i möjligaste mån bör få tillgång till de uppgifter som behövs för deras forskning så att vi till exempel kan få tillgång till viktig kunskap om betydelsefulla händelser i Sveriges historia. Det kan därför förekomma fall då det finns skäl att möjliggöra tillgång till uppgifter trots att dessa omfattas av sekretess. I sådana fall handlar det om en undantagssituation och möjligheten ska därför tillämpas restriktivt. Intresset av att ett specifikt forskningsprojekt ska kunna genomföras kan i enstaka fall väga tyngre än de skäl som föranleder sekretessen. En ansökan kan i sådana fall ställas till regeringen, som har möjlighet att besluta om dispens från sekretess om det är motiverat av synnerliga skäl.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.