Svenska myndigheters tolkning av EU-regelverk
Skriftlig fråga 2016/17:152 av Lotta Finstorp (M)
Frågan är besvarad
- Start
- Skriftlig fråga är inlämnad
- Inlämnad:
- 2016-10-18
- Överlämnad:
- 2016-10-19
- Anmäld:
- 2016-10-20
- Svarsdatum:
- 2016-10-26
- Besvarad:
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum:
- 2016-10-26
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Under förra veckan kunde den svenska befolkningen till sin förvåning läsa i svenska medier om att nya EU-regler skulle ha förbjudit alla varianter av glögg som innehåller rom eller whisky att kalla sig för glögg. Detta visade sig i efterhand inte stämma. Grunden till påståendet verkar, enligt uppgifter i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2016, ha varit en tolkning hos svenska jurister på Livsmedelsverket.
Hanteringen av ärendet på Livsmedelsverket påminner om situationen rörande signalkräftorna. I denna fråga hade Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket alla tre egna kommentarer och synsätt på EU-regelverket.
Det är bekymmersamt att många svenska myndigheter har svårigheter med att tolka EU-regelverk. Det är bekymmersamt då detta i längden riskerar att urholka förtroendet både för de svenska myndigheterna och för EU-institutionerna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att svenska myndigheter i framtiden ska göra en mer korrekt tolkning av regelverk och förordningar som beslutats av EU?

