Svenska myndigheters tolkning av EU-regelverk
Skriftlig fråga 2016/17:152 av Lotta Finstorp (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-18
- Överlämnad
- 2016-10-19
- Anmäld
- 2016-10-20
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Under förra veckan kunde den svenska befolkningen till sin förvåning läsa i svenska medier om att nya EU-regler skulle ha förbjudit alla varianter av glögg som innehåller rom eller whisky att kalla sig för glögg. Detta visade sig i efterhand inte stämma. Grunden till påståendet verkar, enligt uppgifter i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2016, ha varit en tolkning hos svenska jurister på Livsmedelsverket.
Hanteringen av ärendet på Livsmedelsverket påminner om situationen rörande signalkräftorna. I denna fråga hade Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket alla tre egna kommentarer och synsätt på EU-regelverket.
Det är bekymmersamt att många svenska myndigheter har svårigheter med att tolka EU-regelverk. Det är bekymmersamt då detta i längden riskerar att urholka förtroendet både för de svenska myndigheterna och för EU-institutionerna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att svenska myndigheter i framtiden ska göra en mer korrekt tolkning av regelverk och förordningar som beslutats av EU?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:152 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2016/03685/SFÖ | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:152 av Lotta Finstorp (M) Svenska myndigheters tolkning av EU-regelverk
Lotta Finstorp har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att svenska myndigheter i framtiden ska göra en mer korrekt tolkning av regelverk och förordningar som beslutas av EU.
I den svenska förvaltningsmodellen ankommer det på de statliga myndigheterna att fatta beslut i ärenden som rör tillämpning av lag eller förordning gentemot enskild eller kommun. Detta gäller även frågor inom ramen för EU:s befogenhet.
Förtroende för statsförvaltningen prövas dagligen av allmänheten och jag är glad över att kunna konstatera att förtroendet är högt. Tilliten kommer dock inte av sig själv utan bygger på att allmänheten upplever att vi har en rättssäker förvaltning som handlägger frågor på det sätt som följer av olika relevanta regelverk.
Det ankommer på varje myndighet att, i enlighet med regleringen i myndighetsförordningen (2007:515), ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. I detta inryms bl.a. att dels säkerställa att medarbetarna har den kompetens som verksamheten kräver, dels att fortlöpande säkerställa att kompetensen vid myndigheten utvecklas i takt med tiden.
Jag kan slutligen konstatera att Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS, har regeringens uppdrag att tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör den Europeiska unionen. Detta är ett sätt att understödja den långsiktiga kompetensförsörjningen i staten.
Stockholm den 26 oktober 2016
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.