Svenska myndigheters genomförande av beslutad folkhälsopolitik
Skriftlig fråga 2025/26:833 av Arin Karapet (-)
Frågan är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-05-19
- Överlämnad:
- 2026-05-22
- Anmäld:
- 2026-05-25
- Svarsdatum:
- 2026-06-03
- Besvarad:
- 2026-06-03
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-03
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Sveriges Radio har nyligen publicerat en dokumentärserie om hur snustillverkares argument rörande alternativa nikotinprodukters betydelse för Sveriges internationellt sett unikt låga dagligrökning saknar vetenskaplig grund – åtminstone enligt svenska folkhälsomyndigheter.
Som lagstiftare är riksdagens ledamöter i stor utsträckning beroende av de bedömningar som regeringens myndigheter sammanställer. I möjligaste mån bör lagstiftning och politiska reformer ha stöd i vetenskap och forskning. Men möjligheten och ansvaret att formulera uppdraget till myndigheterna är regeringens, vilken i sin tur svarar inför riksdagen.
Det är ingen som kan ifrågasätta att Sverige har bland världens lägsta andel dagligrökare i befolkningen. Om det är tillgången på alternativa nikotinprodukter eller framsynta myndigheters arbete för tobaksprevention som är orsaken kan – och bör – fortsatt diskuteras.
Den sittande regeringen har på olika sätt etablerat skademinimeringsprincipen som bärande för nikotinpolitiken, exempelvis genom att sänka punktskatten på traditionellt snus och höja den i motsvarande grad på cigaretter. Medborgarna får därmed ett ekonomiskt såväl som medicinskt incitament att byta vanor.
Nikotinpolitiksomläggningen mot att behandla nikotinprodukter olika baserat på produktens hälsopåverkan och inte endast på tobaksinnehåll har antagits av riksdagen.
Hur myndigheterna ser på det samlade kunskapsläget är av stor betydelse, inte minst då svenska myndigheter har betydande oberoende och återkommande representerar Sverige i en lång rad EU-processer, exempelvis vid den kommande översynen av EU:s tobaksproduktdirektiv. Sveriges Radios reportage har gjort tydligt att de folkhälsovårdande myndigheterna inte delar regeringens och riksdagens syn på vilken nikotinpolitik Sverige ska driva inhemskt och inom EU-samarbetet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
Vad avser ministern att göra för att säkerställa att de folkhälsovårdande myndigheterna utför sitt uppdrag inom nikotinpolitiken i enlighet med de beslut som fattas av regering och riksdag, och har ministern förtroende för att myndigheternas generaldirektörer leder sina myndigheter i linje med regeringens och riksdagens fattade beslut om inriktningen på Sveriges nikotinpolitik?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:833 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2025/26:833 Svenska myndigheters genomförande av beslutad folkhälsopolitik
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2025/26:833 av Arin Karapet (-)
Svenska myndigheters genomförande av beslutad folkhälsopolitik
Arin Karapet har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att de folkhälsovårdande myndigheterna utför sitt uppdrag inom nikotinpolitiken i enlighet med de beslut som fattas av regering och riksdag, och om jag har förtroende för att myndigheternas generaldirektörer leder sina myndigheter i linje med regeringens och riksdagens fattade beslut om inriktningen på Sveriges nikotinpolitik.
Målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ändrades avseende tobakspolitiken i samband med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1). Genom det nya målet betonas att tobakspolitiken ska ta hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka. Regeringens bedömning är att det är av viss vikt att klargöra de gradskillnader av olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar som är vetenskapligt påvisade.
Enligt förordningen (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten ska myndigheten bl.a. utifrån ett folkhälsoperspektiv verka för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling samt för nationell samordning inom tobaksområdet. Myndigheten ska även övervaka marknadsutvecklingen för bl.a. tobaksfria nikotinprodukter. I det ingår att övervaka hur användningen av dessa produkter påverkar nikotinberoende och traditionell tobakskonsumtion för unga människor och icke-rökare.
För att redovisa resultat och följa utvecklingen av det nya målet har Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen haft i uppdrag att ta fram och leverera underlag i form av statistiska mått för uppföljning av målet (dnr S2025/01796). Folkhälsomyndigheten har bl.a. redovisat den etablerade vetenskapliga kunskapen om skadeverkningar till följd av annan användning av tobaks- och nikotinprodukter än tobaksrökning i samband med redovisningen av uppdraget den 31 mars 2026. Myndigheten kommer att fortsätta att följa kunskapsutvecklingen om hälsorisker med bruk av dessa produkter. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har även i uppdrag att återrapportera hur de arbetar och hur deras arbete har förändrats för att nå det nya målet, vilket framgår av Budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Jag har förtroende för myndigheternas arbete.
Stockholm den 3 juni 2026
Elisabet Lann
