Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svenska medborgares säkerhet vid utlandsbesök

Skriftlig fråga 2001/02:120 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-26
Anmäld
2001-10-30
Besvarad
2001-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 oktober

Fråga 2001/02:120

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om svenska medborgares säkerhet vid utlandsbesök

I september förra året fängslades, enligt tidningen Expressen, en svensk medborgare av irakiskt ursprung i Irak. Han har hustru och barn i Sverige. Han fängslades mycket sannolikt på falska grunder. Som orsak till arresteringen uppgavs först spioneri. Spioneri leder i Irak med största sannolikhet till dödsstraff. Den fängslade dömdes dock till 20 års fängelse. Anklagelsen ändrades då till smuggling. Någon dom har ingen svensk myndighet fått ta del av. Vid rättegången saknade den anklagade försvarsadvokat. Hela historien är full av orimligheter. Det tog ett helt år innan UD kallar upp Iraks chargé d´affair @ och då först sedan massmedierna börjat intressera sig för saken. Det finns alltså anledning att fråga sig hur det kommer sig att en svensk myndighet kan låta en av landets medborgare utsättas för en rättsvidrig rättegång grundad på sannolikt falska anklagelser och varför det sedan ska ta ett år innan man på allvar ingriper. Sverige har i och för sig ingen ambassad i Irak, men väl en i Jordanien. Var Sveriges representation är lokaliserad torde dock sakna betydelse i sammanhanget. Det viktiga är att det handlar om en svensk medborgares liv, frihet och medborgerliga rättigheter. Jag tar för givet att det för svenska myndigheter inte spelar någon roll att det är frågan om en svensk medborgare av utländsk härkomst.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser ministern att göra för att fall av ovannämnda typ tas på större allvar och behandlas på ett effektivt och skyndsamt sätt så att människor slipper onödigt lidande?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:120 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 16 november

Svar på fråga 2001/02:120 om svenska medborgares säkerhet vid utlandsbesök

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat mig om vad jag avser göra för att effektivt och skyndsamt hantera frågor om svenska medborgares säkerhet vid besök i utlandet. Frågan har aktualiserats i och med att en svensk medborgare av irakiskt ursprung greps i Bagdad i september 2000 i samband med ett besök i sitt forna hemland. Mannen dömdes i februari 2001 till 20 års fängelse för smuggling. Detta skedde utan att mannen i fråga hade haft tillgång till advokat under rättegångsförhandlingarna.

Det är en viktig uppgift för utrikesförvaltningen att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare som råkar i trångmål utomlands. Utlandsmyndigheternas skyldighet att vidta åtgärder följer av bestämmelser i UD:s regelverk. Myndigheterna har också en skyldighet att agera på eget initiativ. Det är cheferna vid våra utlandsmyndigheter som ytterst ansvarar för att svenska medborgare får det bistånd som bedöms nödvändigt och som är möjligt.

När det gäller frihetsberövade medborgare slår Wienkonventionen om konsulära förbindelser 1963 fast att staterna är skyldiga att på den gripnes begäran utan dröjsmål underrätta hans eller hennes konsulat. En frihetsberövad ska även utan dröjsmål underrättas om sin rätt att kontakta sitt konsulat.

I det aktuella fallet underrättades aldrig någon svensk myndighet av irakiska myndigheter trots att Irak har skrivit under Wienkonventionen. Hustrun, som finns i Sverige, underrättade departmentet den 23 februari 2001, via en diakon i en svensk församling, att hon önskade hjälp med en efterforskning, eftersom mannen uppgavs ha försvunnit under ett släktbesök i Irak. Samma dag som Utrikesdepartementet fick kännedom om ärendet, instruerades ambassaden i Amman att vidta efterforskningsåtgärder. Det dröjde emellertid till den 21 mars 2001 innan vi fick fram uppgifter att mannen frihetsberövats och dömts till 20 års fängelse.

Vår ambassad i Bagdad är obemannad sedan gulfkriget 1990@1991, och konsulära och andra ärenden rörande svenskar i Bagdad sköts av ambassaden i Amman. En ambassadtjänsteman från Amman reste till Bagdad vid två tillfällen @ mitten av maj och slutet av juni @ för att försöka få till stånd ett besök hos mannen samt få ta del av domstolsbeslutet. Även Spaniens respektive Norges ambassad i Bagdad har hjälpt oss i frågan.

Ett antal noter har sänts till det irakiska utrikesministeriet och besök gjorts på dess konsulära avdelning. När dessa åtgärder inte ledde till önskat resultat, kallades Iraks chargé d'affaires till departementet i början av oktober. Detta möte har sedan följts av ytterligare två sammanträffanden. Vid två tillfällen, den 25 oktober och den 31 oktober 2001 har diplomatisk personal kunnat träffa mannen i fängelset. I samband med att en svensk UD-tjänsteman besökte Bagdad nyligen togs frågan upp med Iraks utrikesminister, som försäkrade att Sverige skulle få tillgång till alla relevanta dokument i fallet. En tjänsteman vid ambassaden i Amman har avdelats för att på heltid ägna sig åt ärenden rörande Irak. Tjänstemannens uppmärksamhet ägnas nu huvudsakligen åt det aktuella konsulära ärendet. Han vistas därför på heltidsbasis i Bagdad.

Genom att inte respektera Wienkonventionens regler har Irak på ett flagrant sätt brutit mot det internationella samfundets regelverk till allvarligt men för den svenske medborgaren. Jag beklagar detta djupt.

Utrikesdepartementet koncentrerar sig nu på att få fram domen, undersöka på vilka grunder han är dömd, vilka möjligheter som står till buds för att rättsligt bistå honom samt få till stånd regelbundna besök.

Anhöriga hålls fortlöpande informerade i ärendet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.