Svenska intressen kontra rättighetsbaserat bistånd
Skriftlig fråga 2024/25:82 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-26
- Överlämnad
- 2024-09-27
- Anmäld
- 2024-10-01
- Svarsdatum
- 2024-10-09
- Besvarad
- 2024-10-09
- Sista svarsdatum
- 2024-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Den nya civilsamhällesstrategin innehåller en formulering om att biståndet inte ska motverka svenska intressen. Detta skapar en potentiell konflikt mellan främjandet av svenska säkerhets- och migrationspolitiska mål och biståndets långsiktiga rättighetsbaserade arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Historiskt har Sverige varit en ledande aktör i att förespråka rättighetsbaserat bistånd, med fokus på att stärka de mest utsatta grupperna i samhällen världen över. Men genom att lägga till formuleringar om svenska intressen öppnas det nu upp för att biståndsmedel kan omdirigeras till insatser som tjänar Sveriges kortsiktiga politiska eller ekonomiska intressen snarare än att fokusera på långsiktiga utvecklingsmål. Detta kan också skapa en legitimitetskris för Sveriges internationella biståndsprofil och minska förtroendet för Sverige som en neutral och rättighetsorienterad biståndsgivare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
På vilket sätt avser statsrådet att säkerställa att det ökade fokuset på svenska egenintressen i strategin inte kommer att undergräva biståndets långsiktiga mål om att främja demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:82 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:82 Svenska intressen kontra rättighetsbaserat bistånd
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på frågorna 2024/25:82 och 2024/25:97 av Olle Thorell (S) Svenska intressen kontra rättighetsbaserat bistånd respektive Villkorat bistånd och civilsamhällets oberoende
Olle Thorell har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att vad han menar är ett ökat fokus på svenska egenintressen i strategin inte kommer att undergräva biståndets långsiktiga mål om att främja demokrati och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer. Olle Thorell har också frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att garantera att svenska biståndsmedel inte villkoras utifrån politiskt definierade svenska intressen, utan att stödet till civilsamhället fortsatt baseras på de gemensamma åtagandenas principer om självständighet och biståndets övergripande mål om mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.
I regeringens reformagenda Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt framgår det tydligt att de svenska civilsamhällesorganisationerna är viktiga partners i det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet.
Ett livskraftigt, pluralistiskt och självständigt civilsamhälle är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Civilsamhällets organisationer kan genom upparbetade och nära samarbetsrelationer och en stark lokal närvaro och förankring spela en avgörande roll för att skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor.
Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Med den nya Strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025 – 2029 samt bilagan till strategin Genomförandemodell för ett ökat lokalt ägarskap avser regeringen att stärka civilsamhällesorganisationer i utvecklingsländer, och deras möjlighet, kapacitet och förmåga att på ett effektivt och resultatinriktat sätt skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Med strategin ökar också kravet på självfinansiering av CSO:s vilket bidrar till ökad självständighet.
Det är också för regeringen en självklarhet att svenskt bistånd ska avse stöd till verksamhet som i är enlighet med regeringens biståndspolitiska prioriteringar.
Detta innebär också att det ska vara tydligt att samtliga organisationer som erhåller skattemedel via biståndsbudgeten tydligt står bakom den regelbaserade världsordningen, tar avstånd från all icke-demokratisk verksamhet och därmed delar det som är centrala svenska utrikespolitiska intressen.
Stockholm den 9 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.