Svenska insatsvaror i katastrofhjälpen
Skriftlig fråga 2006/07:1018 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-04-13
- Inlämnad
- 2007-04-13
- Besvarad
- 2007-04-18
- Svar anmält
- 2007-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 april
Fråga
2006/07:1018 Svenska insatsvaror i katastrofhjälpen
av Birgitta Ohlsson (fp)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Svenska humanitära bidrag i katastrofsituationer brukar prisas internationellt. Såväl omfång som effektivitet och snabbhet gör att svenska insatser hävdar sig väl resultatmässigt.
Det allmänna kostnadsläget gör att det i de flesta fall inte är lönsamt med tillverkning av enklare artiklar i Sverige. Basvaror som tält, filtar, verktyg och redskap för att återställa infrastruktur samt mat införskaffas lämpligen på lokala och näraliggande marknader där priset är lägre och varan är anpassad till de lokala klimatologiska och kulturella förhållandena. Det leder oftast också till att transportkostnaderna och ledtiden till insats kan minimeras.
Däremot har svenska företag med insatsvaror med större kunskapsinnehåll en god chans att hävda sig i den internationella konkurrensen. Sverige är världsledande inom bland annat miljöteknik, metod- och materielutveckling, minröjning, ledningskommunikation, husbyggnad i trä, fordonsunderhåll och infrastruktur för vattenförsörjning.
Vilka strategier har statsrådet för att hjälpa svenska aktörer att presentera sig internationellt med konkurrenskraftiga insatsvaror för katastrofhjälp och därmed underlätta att svenska insatsvaror är aktuella för den förrådshållning som byggts upp för FN:s katastrofhantering?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1018 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2006/07:1018 Svenska insatsvaror i katastrofhjälpen
Statsrådet Gunilla Carlsson
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka strategier jag har för att hjälpa svenska aktörer att presentera sig internationellt med konkurrenskraftiga insatsvaror för katastrofhjälp och därmed underlätta att svenska insatsvaror är aktuella för den förrådshållning som byggts upp för FN:s katastrofhantering.
Sverige är en av de allra största bidragsgivarna till FN-systemet. Behovet av FN-ledda humanitära insatser och katastrofinsatser har ökat under de senaste åren. Sverige bidrar till dessa insatser ekonomiskt, men även genom Räddningsverkets (SRV) internationella insatser som är mycket uppskattade inom FN.
Jag tror att ett ökat utnyttjande av svenska företags kompetens inom de områden där FN-systemet efterfrågar sådan kan bidra till att förbättra FN:s funktionssätt, bidra till FN:s reformer och stärka FN som organisation. Det kan också förstärka effektiviteten i de humanitära insatserna.
Regeringen är i färd med att ta fram en handlingsplan för förstärkt samverkan mellan näringslivet och utvecklingssamarbetet. Även beredskapen för katastrofinsatser omfattas av detta arbete. I arbetet ska bland annat behovet av vilken kompetens och vilka insatsvaror som behövs i olika humanitära krissituationer analyseras samt de svenska komparativa fördelarna på området kartläggas.
Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling (PGU) och behovet av en närmare samverkan mellan det svenska näringslivet och utvecklingssamarbetet.
Det är emellertid viktigt i sammanhanget att komma ihåg att det är de humanitära behoven som alltid är styrande då humanitära insatser förbereds och genomförs. Insatserna måste ske snabbt och med bästa kvalitet på insatsvaror. Det är min förhoppning att den handlingsplan som nu utarbetas kommer att bidra till att öka de svenska företagens konkurrenskraft på detta område.
Det växande intresset bland svenska företag för FN-frågor ledde under förra året till bildandet av Swedish Association for UN Business (Sweunb). Detta är en sammanslutning av ett antal svenska företag som syftar till att förstärka samarbetet och kontakterna med de olika organen i FN:s upphandlingssystem.
Exportrådet har fått i uppdrag att samordna Sweunbs verksamhet. Exportrådet planerar, och har genomfört, flera aktiviteter som syftar till en vidgad dialog med FN-organen såsom seminarier i ”FN-städer”, olika utbildningsinsatser, en hemsida riktad till FN-upphandlare med mera. Exempelvis hölls i januari 2007 i New York ett seminarium för Sweunb där det från FN-tjänstemännens sida visades ett stort intresse för ökat samarbete med svenska företag. Ett liknande seminarium hölls i februari i Rom och ett annat planeras till hösten i Köpenhamn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.