Svenska insatser och stöd till Armenien
Skriftlig fråga 2020/21:1210 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-08
- Överlämnad
- 2021-01-11
- Anmäld
- 2021-01-12
- Svarsdatum
- 2021-01-13
- Besvarad
- 2021-01-13
- Sista svarsdatum
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Våren 2018 genomfördes en fredlig revolution i Armenien. Undertecknad hade förmånen i egenskap av vice talman att delta i det första utländska besöket i landet efter revolutionen, och jag tog tillfället i akt att lovorda hanteringen av de folkliga protesterna och att landet, såväl regering som opposition, uppvisat en demokratisk mognad under protesterna som förtjänade omvärldens stöd. Sedan revolutionen har Armenien varit ett land som genomfört omfattande reformer för att komma till rätta med tidigare strukturella problem.
Redan innan revolutionen, i november 2017, slöt EU ett avtal med Armenien om ett omfattande och utökat partnerskap, det så kallade Cepaavtalet. Sverige ratificerade avtalet i maj 2019. Armenien omfattas också av EU:s östliga partnerskap, som bland annat syftar till att stödja reformprocesser i landet, inklusive demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.
Det såg verkligen ljust ut för landets utveckling fram tills att Azerbajdzjan, med understöd av Turkiet och IS-terrorister, anföll Armenien i september förra året. Omvärldens, inklusive Sveriges, tystnad under kriget var både skamligt och genant. Världen stod tyst och tittade på när massiva övergrepp från den azeriska sidan utfördes på både armenier och armenisk egendom. Av historien har uppenbarligen inget lärts.
Efter att ett avtal, med rysk inblandning, slutits angående den väpnade konflikten tilltog även inrikespolitiska spänningar i landet, och Armenien riskerar nu att ta många steg bakåt i den demokratiska utvecklingen.
Armenien behöver allt stöd landet kan få. Över 30 000 människor som fördrivits från sina hem under den väpnade konflikten behöver bostad, mat och sjukvård. Barn och ungdomar som förlorat sina skolor behöver utbildningsplatser.
Till råga på allt befinner sig landet, precis som resten av världen, i en pandemi.
Sverige har tidigare beslutat om ett stöd på 20 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs (ICRC) humanitära arbete i konfliktområdet. Det är bra, men det räcker inte.
Av denna anledning vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin, som efter Peter Erikssons avgång tagit över ansvaret för internationellt utvecklingssamarbete:
Avser ministern att öka insatserna för och stödet till Armenien, och i så fall på vilket sätt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1210 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Svar på fråga 2020/21:1188 av Boriana Åberg (M)
Stöd till Armenien och fråga 2020/21:1210 av Björn Söder (SD) Svenska insatser och stöd till Armenien
Boriana Åberg har frågat mig om jag kommer att agera för att regeringen ska bistå Armenien att möta de behov som uppstått till följd av Nagorno-Karabach-konflikten, till följd av ekonomiska utmaningar samt till följd av covid 19-pandemin, och i så fall på vilket sätt. Björn Söder har frågat mig om jag avser att öka insatserna för och stödet till Armenien, och i så fall på vilket sätt. Jag besvarar frågorna samlat.
Mot bakgrund av den positiva demokratiska utvecklingen och ökade reformviljan i Armenien inledde Sverige 2019 ett bilateralt reformsamarbete med landet. Fram till dess hade utvecklingssamarbetet med Armenien varit begränsat till regionala insatser kopplade till EU:s Östliga partnerskap (Öst-P). En rad insatser pågår nu för att främja ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det bilaterala programmet är fortfarande under uppbyggnad och stödet väntas fortsätta att öka i omfattning under 2021.
Vad avser covid-19-pandemin, som både Boriana Åberg och Björn Söder särskilt nämner, så bidrog Sverige under 2020 bland annat med finansiering av sjukvårdspersonal för att bistå Armenien i hanteringen av pandemin.
EU är den största givaren av utvecklingsbistånd till Armenien. EU:s stöd fokuserar bland annat på demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling och jobbskapande, samhällsstyrning, miljö samt utbildning. Särskilda medel uppgående till 92 miljoner euro har också tilldelats Armenien för att hantera covid 19-pandemin inbegripet de ekonomiska konsekvenserna för landet.
Vad avser konsekvenserna av den under hösten uppblossade konflikten kring Nagorno-Karabach bidrog Sverige med 20 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs (ICRC:s) humanitära arbete i konfliktområdet, inklusive Armenien. Sverige bidrog även till Rädda barnens humanitära insatser i Armenien med 2 miljoner kronor. Givet att de humanitära behoven alltjämt kvarstår kommer det sannolikt finnas skäl för Sverige att stödja humanitär verksamhet i området, inklusive i Armenien, under 2021. Sverige ger också bland annat stöd till organisationen Kvinna till Kvinna för att stärka kvinnors roll i fredsprocessen kring Nagorno-Karabach.
Regeringen följer utvecklingen i Armenien nära.
Stockholm den 13 januari 2021
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.