Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svenska forskares situation på arbetsmarknaden

Skriftlig fråga 2003/04:472 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-15
Inlämnad
2003-12-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-07
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2003/04:472

 av Annelie Enochson (kd) till statsrådet Hans Karlsson om svenska forskares situation på arbetsmarknaden

Fredagen den 12 december presentarade SCB en undersökning som visar att 35 % av dem som arbetade inom högskolesektorn, och forskarexaminerades läsåren 1994/95@1995/96, hade en normal arbetsvecka på över 50 timmar. Bland dem som forskarexaminerades läsåren 1999/00@2000/01 och var anställda inom högskolesektorn arbetade 26 % över 50 timmar per vecka.

Att svenska forskare arbetar betydligt längre arbetsveckor än vad som är rimligt kan hänga ihop med den otrygga situation på arbetsmarknaden som många upplever. Då samma person först kan ha en doktorandtjänst i fyra år och sedan en postdoktorstjänst följt av en forskarassistenttjänst, kan en person i vissa fall gå på tidsbegränsade tjänster i upp till tio år.

Postdoktorstjänster ger nyblivna doktorer möjlighet att skaffa sig erfarenhet som forskare. Övervägande delen av postdoktorstjänsterna finansieras med stipendier vilket innebär att forskaren ställs utanför socialförsäkringssystemet.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Hans Karlsson:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för våra svenska forskare?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:472 besvarad av Thomas Östros

den 7 januari

Svar på fråga 2003/04:472 om svenska forskares situation på arbetsmarknaden

Utbildningsminister Thomas Östros

Annelie Enochson har frågat statsrådet Hans Karlsson vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra situationen på arbetsmarkanden för våra svenska forskare. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Svenska forskare har överlag en god situation på arbetsmarknaden. Sverige tillhör den grupp av länder som satsar mest offentliga resurser på forskning och utveckling, ungefär 1 % av bruttonationalprodukten. Sverige är också, i förhållande till sin storlek, en av världens största producenter av vetenskaplig kunskap. Under åren 2000@2005 har anslagen till forskning och forskarutbildning höjts med ca 1,7 miljarder kronor.

Forskarutbildningen lägger en kvalificerad grund för en lärar- och forskarkarriär inom universitet och högskolor. Utbildningen lägger också grunden för kvalificerade arbetsuppgifter inom näringslivet och den offentliga sektorn. Ett viktigt incitament för att såväl påbörja som genomföra en forskarutbildning är karriärmöjligheterna efter avlagd doktorsexamen.

Högskoleverket genomförde 2002 en undersökning med syfte att belysa lärarnas och forskarnas situation vid våra lärosäten. Undersökningen visade, i likhet med Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Forskarexaminerades arbetsmarknad, att somliga lärare och forskare har långa arbetsveckor. Högskoleverkets undersökning visade också att en majoritet av dessa personer trivs på sina arbetsplatser. Två faktorer som särskilt sattes i samband med trivseln var möjligheten att påverka sina arbetstider och arbetsuppgifter.

Det kan vara värt att notera att endast en mycket liten del av dem som disputerat, ca 2 %, är arbetslösa. Det finns således inget som pekar mot att de långa arbetsveckorna för vissa lärare och forskare hänger ihop med en upplevd otrygghet på arbetsmarknaden.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare (dir. 2002:148), som ska utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. I detta uppdrag ingår bland annat att kartlägga hur situationen för de nydisputerade doktorerna ser ut samt föreslå hur dessa personers möjligheter till meritering och karriär kan förbättras. I detta ingår att särskilt analysera eventuella skillnader i villkor mellan kvinnor respektive män. Utredningen ska vara klar senast den 1 mars 2004 och kommer att utgöra ett av underlagen till den kommande forskningspolitiska propositionen.

Jag kommer även fortsättningsvis att arbeta för att skapa bra villkor för lärare och forskare vid Sveriges universitet och högskolor, såväl som att upprätthålla och stärka Sveriges ställning som kunskaps- och forskningsnation.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.