svenska företags moraliska ansvar
Skriftlig fråga 2002/03:1318 av Frans, Joe (s)
Frågan är besvarad
- Inlämnad:
- 2003-08-20
- Besvarad:
- 2003-09-03
- Anmäld:
- 2003-09-16
- Svar anmält:
- 2003-09-16
den 20 augusti
Fråga 2002/03:1318
av Joe Frans (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om svenska företags moraliska ansvarNyligen gjorde SVT:s Dokument inifrån en uppföljning av svenska företags verksamhet och ansvar kring miljöproblem i Ghana. Jag har tidigare agerat i frågan och då utifrån statens roll som ägare av Exportkreditnämnden och dess inblandning i projektet.
Väl medveten om att den nationella kontaktpunkten för OECD:s riktlinjer för multinationella företag konstaterat att de i programmet namngivna svenska företagen, Atlas Copco och Sandvik, inte anses ha brutit mot riktlinjer gällande mänskliga rättigheter och miljöhänsyn kvarstår dock frågan om det moraliska ansvaret. Företagens egna anställda har i de aktuella fallen vittnat om en medvetenhet om problemen kring miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Denna medvetenhet borde vara tillräcklig för att leda till åtgärder som visar att svenska företag och svensk fackföreningsrörelse tar moraliskt ansvar och föregår med gott exempel. Ett sätt är införande av avtalade uppförandekoder.
Min fråga till ministern är:
Vad avser ministern att göra för att uppmuntra svenska företag att ta ett ökat moraliskt ansvar och exempelvis införa avtal kring uppförandekoder?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1318 besvarad av Leif Pagrotsky
den 3 september
Svar på fråga 2002/03:1318 om svenska företags moraliska ansvar
Näringsminister Leif Pagrotsky
Joe Frans har frågat mig vad jag avser att göra för att uppmuntra svenska företag att ta ett ökat moraliskt ansvar, till exempel genom att införa avtal kring uppförandekoder.
Sverige är en aktiv och pådrivande aktör i den pågående diskussionen om företags sociala ansvar. För mig är ett aktivt engagemang på detta område en viktig del av en kraftfull politik för friare handel och ökad öppenhet. Ökade möjligheter för företag att verka över nationsgränser skapar behov av en ökad medvetenhet från företagens sida att ta ansvar för de sociala och miljömässiga konsekvenserna av sin verksamhet.
Att främja företags sociala ansvar bland svenska företag verksamma internationellt är en viktig och prioriterad uppgift för regeringen. Därför lanserade statsministern i mars 2002 initiativet Globalt Ansvar. Globalt Ansvar syftar till att i ett konstruktivt samarbete mellan företag, regering och andra delar av samhället bidra till främjandet av mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, en bättre miljö och korruptionsbekämpning. Utgångspunkten är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN:s Global Compact. Det svenska initiativet är bland de första av sitt slag, och har väckt uppmärksamhet internationellt. Andra länder har uttryckt intresse av att starta liknande projekt, och Sverige kan således sägas vara föregångare på detta område.
Genom Globalt Ansvars arbete uppmuntras svenska företag att arbeta med dessa frågor, och ges även hjälp och stöd i genomförandet av OECD:s riktlinjer och principerna i Global Compact. Det är min förhoppning att detta samarbete ska leda till ett ökat engagemang bland svenska företag på det sociala och miljömässiga området.
Uppförandekoder är ett användbart instrument i främjandet av företags sociala ansvar. Det är dock viktigt att dessa koder bygger på existerande internationellt erkända principer, såsom till exempel FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. På så sätt harmoniseras ramverken för företags arbete på det sociala och miljömässiga området, samtidigt som genomförandet av existerande internationella instrument rörande mänskliga rättigheter och hållbar utveckling främjas.
Företagen har en mycket viktig roll i främjandet av dessa grundläggande principer och normer. Från regeringens sida kan vi bidra med råd och stöd, men också öka incitamenten för svenska företag att arbeta aktivt med dessa frågor. Som exempel på detta har regeringen i årets regleringsbrev instruerat EKN att utveckla sina etiska hänsyn. EKN ska i linje med detta arbete även informera sina kunder om initiativet Globalt Ansvar och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Vad gäller uppgifterna om Sandviks och Atlas Copcos verksamhet i guldgruveindustrin i Ghana har dessa under våren behandlats av den svenska nationella kontaktpunkten för OECD:s riktlinjer för multinationella företag (NKP). Kontaktpunktens uppgift är att främja användandet av riktlinjerna bland svenska företag och undersöka anmälningar av fall där svenska företag misstänks ha brustit i efterlevnaden av riktlinjerna.
Efter att ha samlat information, bland annat genom Sveriges ambassad i regionen, och grundligt undersökt anklagelserna publicerade kontaktpunkten ett uttalande i ärendet den 24 juni 2003. I uttalandet konstaterar kontaktpunkten att varken Sandvik eller Atlas Copco genom sin verksamhet i Ghana kan anses ha brutit mot riktlinjerna vad gäller mänskliga rättigheter och miljöhänsyn. Samtidigt uppmanar kontaktpunkten Sandvik och Atlas Copco att åtgärda vad som framkommit i fråga om bristfällig kunskap om innehållet i riktlinjerna hos dotterbolag och bland personal på plats i Ghana. Kontaktpunkten avser att följa upp denna uppmaning under hösten. För egen del fick jag också möjlighet att ta upp dessa frågor med Sandvik vid ett möte så sent som för ett par dagar sedan.
Kontaktpunktens behandling av ärendet visar vikten av tillförlitlig information och behovet av ökad dialog kring de ofta komplexa problem svenska företag med verksamhet i utvecklingsländer ställs inför. Genom Globalt Ansvar, den svenska kontaktpunkten och enskilda möten med svenska företag avser jag att fortsätta regeringens aktiva engagemang på detta område.
