Till innehåll på sidan

Svenska ekonomiska intressen i internationella handelsöverenskommelser

Skriftlig fråga 2020/21:1869 av Mats Nordberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-17
Överlämnad
2021-02-18
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-02-24
Sista svarsdatum
2021-02-24
Besvarad
2021-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

I en intervju i Svenska Dagbladet den 13 februari 2021 uttrycker utrikeshandelsministern sin förhoppning att utnämnandet av Ngozi Okonjo-Iweala till ny chef för World Trade Organization (WTO), i kombination med att USA förväntas bli mer aktivt i organisationen, kan komma att vara mycket gynnsamt för Sverige, en förhoppning som Sverigedemokraterna delar.

Enligt intervjun kan Sverige komma att gynnas av att vi är framstående avseende hållbara produkter och klimatsmarta lösningar. Här ligger Sverige långt framme, enligt ministern, och företag med miljövänliga varor bör komma att gynnas av minskade handelshinder.

Utrikeshandelsministern betonar i intervjun särskilt att det finns ett nytt initiativ från 50 länder som ska börja diskuteras inom WTO i mars i år. Det går ut på att hållbart tillverkade varor ska kunna ges handelslättnader. Detta skulle enligt Hallberg öppna möjligheter för exempelvis svensk fordonsindustri, som nu arbetar för att göra hela produktionskedjan hållbar: från gruvorna till hur stålet tillverkas och fraktas till fabrikerna samt hur bilarna produceras på hållbart sätt. Ministern menar i intervjun att om produktionskedjan är grön hela vägen resulterar detta i en hållbar produkt som får lättade handelshinder och kan konkurrera ut varor som tillverkas på ohållbart sätt. Med sådana gröna etiketter på slutprodukterna kan därför exportinkomsterna ökas och arbetstillfällen skapas.

Det finns ett avsevärt problem på vägen som jag med min fråga vill understryka för regeringen. Eftersom EU är mycket aktivt på det här området och ligger långt före WTO är det mycket sannolikt att de beslut som nu fattas inom ramen för EU:s taxonomi för hållbara investeringar kommer att få stor betydelse för de förslag som kommer att läggas inom WTO.

Här finns en rad verkligt kritiska problem. Svensk vattenkraft är enligt EU-kommissionens senaste version av taxonomin inte att betrakta som hållbar. Vattenkraft utgör en grundläggande del av svensk elförsörjning och är därmed avgörande för snart sagt alla svenska industriprodukter och för att deras produktionskedjor ska ses som hållbara. Det förtjänar att påpekas att även vindkraften i Sverige kräver baskraft i form av vattenkraft för att reglera sitt väderberoende. Lika allvarligt eller mer är att Sveriges allra hållbaraste och mest förnybara exportindustri, skogssektorn, inte heller föreslås av EU-kommissionen såsom hållbar. 

Sveriges exporthandel inom EU, men även exporthandeln med hela världen om det nya globala initiativet tar intryck av EU-kommissionen, hotas därför av att regeringen, fram till nyligen representerad av  finansmarknadsminister Per Bolund (MP), hittills inte förefaller ha fått gehör för svenska intressen, i synnerhet inte beträffande svenskt konventionellt skogsbruk.

Min fråga till statsrådet Anna Hallberg är därför:

 

Hur samverkar statsrådet med finansmarknadsministern beträffande för Sveriges ekonomi helt avgörande verksamheter som vår skogsskötsel och skogsindustri, svensk vattenkraft och svenska biobränslen, så att de bedöms positivt såväl av WTO och EU som av andra internationella handelsöverenskommelser, så att Sveriges potential att fungera som föregångsland beträffande storskalig industriproduktion med låga nettoutsläpp av koldioxid kan förverkligas?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1869 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1869 av Mats Nordberg (SD)

Svenska ekonomiska intressen i internationella

handelsöverenskommelser

Mats Nordberg har frågat mig hur jag samverkar med finansmarknadsministern vad gäller verksamheter som skogsskötsel och skogsindustri, svensk vattenkraft och svenska biobränslen, så att de bedöms positivt såväl av WTO och EU som av andra internationella handelsöverenskommelser, så att Sveriges potential att fungera som föregångsland beträffande storskalig industriproduktion med låga nettoutsläpp av koldioxid kan förverkligas.

Sverige har sedan länge verkat för att WTO ska liberalisera handeln med klimatvänliga varor och tjänster och arbeta för en mer hållbar handel för att underlätta den gröna omställningen. EU:s meddelande om den handelspolitiska översynen som publicerades den 18 februari har tagit fasta på de svenska prioriteringarna och har ett ökat fokus på hållbarhet. Inom WTO har också bildats en grupp av 50 länder i vilken EU ingår som kommer att verka för ökat fokus på hållbarhet. För svensk industri som ligger i framkant vad gäller klimatsmarta lösningar är detta en positiv utveckling.

Beträffande taxonomin tog regeringen en aktiv roll i förhandlingarna om taxonomiförordningen och fortsätter att agera aktivt för svenska intressen när kommissionen nu arbetar med att ta fram en första delegerad akt till förordningen. Regeringen har direkta kontakter med kommissionen liksom andra medlemsstater, och har även deltagit i kommissionens konsultation om utkastet till delegerad akt.

De ståndpunkter som regeringen driver har stämts av med riksdagen och hanteringen av skog, vattenkraft och bioenergi i taxonomin är högt prioriterade frågor. Regeringen har påtalat väsentliga brister i utkastet till delegerad akt på de här områdena. Om kommissionen gör andra tolkningar än vad medlemsstaterna avsåg med taxonomiförordningen, till exempel om taxonomin riskerar att vara kontraproduktiv i arbetet med att ställa om samhället mot en hållbar utveckling, så kommer regeringen att agera.

Som utrikeshandelsminister kommer jag fortsatt verka för en hållbar handel som värnar svenska intressen.

Stockholm den 24 februari 2021

Anna Hallberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.