Svenska Daish-terrorister till ICC
Skriftlig fråga 2015/16:1390 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-06-21
- Överlämnad
- 2016-06-21
- Anmäld
- 2016-06-22
- Sista svarsdatum
- 2016-06-29
- Svarsdatum
- 2016-07-04
- Besvarad
- 2016-07-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Med anledning av den pågående konflikten i Syrien och Irak har ett stort antal brott begåtts som skulle kunna rubriceras som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Den 16 juni 2016 avgav FN:s oberoende undersökningskommission för Syrien att Islamiska staten (IS) – även känd som Daish – begått folkmord gentemot folkgruppen yezidier.
Eftersom konflikten är pågående, oförmågan och oviljan att agera är stor hos berörda regeringar så har endast en bråkdel eller närmast inga av dessa gärningar lagförts. Ett alternativ vore att utredning och rättegångar genomförs vid den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Ett hinder är dock att de stater som är närmast berörda – Syrien och Irak – inte är anslutna till domstolens stadga. ICC kan därmed inte agera utifrån att brott har begåtts på en ansluten stats territorium. FN:s säkerhetsråd är också till synes blockerat från att hänskjuta situationen till ICC.
Det finns dock två alternativ som kan vara framkomliga. ICC har även jurisdiktion över personer som är medborgare i en ansluten stat. Det innebär att utlänningar som anslutit sig militärt på Daishs sida, exempelvis sådan som är medborgare i Sverige, kan lagföras av ICC i de fall som de berörda staterna – i detta exempel Sverige – är anslutna till domstolens stadga. Detta förutsätter dock att domstolens jurisdiktion aktiveras, det kan ske genom att ansluten stat – till exempel Sverige – hänskjuter situationen i Irak och Syrien till domstolen.
Vidare kan icke anslutna stater göra så kallade ad hoc-deklarationer där de i förhållande till en viss situation kan ge ICC jurisdiktion. Detta skulle kunna bli aktuellt med Irak – landets regering har all anledning att vilja se Daish-företrädare i Haag. Sverige har en god relation till den irakiska regeringen, inte minst genom att vi bistår med militär träning och stöttat med bistånd uppbyggandet av landet.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser Sverige att hänskjuta situationen i Syrien och Irak till Internationella brottmålsdomstolen så att utländska stridande kan lagföras i Haag och kommer Sverige att söka förmå Irak att acceptera ICC:s jurisdiktion i förhållande till konflikten med IS?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1390 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1390 av Birgitta Ohlsson (L) Svenska Daish-terrorister till ICC
Birgitta Ohlsson har frågat mig om Sverige avser att hänskjuta situationen i Syrien och Irak till Internationella brottmålsdomstolen så att utländska stridande kan lagföras i Haag och om Sverige kommer att söka förmå Irak att acceptera ICC:s jurisdiktion i förhållande till konflikten med IS.
Konflikterna i Syrien och Irak är en mänsklig katastrof. Samstämmiga rapporter talar om grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och av internationell humanitär rätt. Utan tvekan begås mycket allvarliga internationella brott.
Det internationella samfundet har ett ansvar att förebygga sådana brott och att förövare ställs till svars för de oerhörda brott som begås. Straffrihet är inget alternativ.
ICC kan ges behörighet att utreda brott under dess stadga – folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser – på flera sätt. En stat kan ansluta sig till stadgan eller avge en särskild förklaring som ger ICC behörighet över en situation rörande sitt territorium och sina medborgare. Ett annat alternativ är att FN:s säkerhetsråd – även utan den berörda statens samtycke – ger ICC behörighet.
Regeringen har tillsammans med de andra EU-länderna konsekvent pekat på vikten av att ICC ges behörighet för de brott som begås i Irak och Syrien. Även FN:s oberoende undersökningskommission för Syrien och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har rekommenderat att ICC ska utreda brotten. I FN:s råd för mänskliga rättigheter har ett flertal resolutioner antagits som har understrukit behovet av att ansvariga för övergrepp av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt i Syrien ställs till svars och att ICC kan spela en viktig roll i detta. Sverige har ställt sig bakom dessa resolutioner. Tyvärr har frågan om ett hänskjutande av situationen i Syrien till ICC blockerats i säkerhetsrådet.
Regeringen lyfter i sina kontakter med den irakiska regeringen fram behovet av att anklagelser om övergrepp av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt måste utredas och att skyldiga ställs till svars. EU-delegationen i Bagdad uppmanar regelbundet Irak att ansluta sig till ICC:s stadga eller att avge en särskild förklaring som ger ICC behörighet. Denna ståndpunkt har även framförts av EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor Federica Mogherini till irakiska regeringsföreträdare.
Med anledning av att utländska stridande som är medborgare i ICC-anslutna stater deltagit i konflikterna har ICC-åklagaren undersökt om ICC hade möjlighet att inleda utredning mot dessa personer. Åklagaren kom i april 2015 fram till att ledarskiktet i Daesh var företrädesvis irakiska och syriska medborgare för vilka ICC saknar behörighet. Hon kunde därför inte gå vidare med utredningen.
En grundförutsättning för ICC är att domstolen ska fungera som ett komplement till nationella rättssystem. ICC griper endast in när staterna själva saknar vilja eller förmåga att ställa de allra mest ansvariga för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser inför rätta. Svenska domstolar har domsrätt över dessa brott oavsett vem som har begått dem eller var de har begåtts. Inom svenskt rättsväsende pågår ett antal processer mot personer misstänkta för allvarliga internationella brott i Syrien. Internationellt samarbete är ofta av avgörande betydelse för att framgångsrikt kunna ställa förövare inför rätta. Regeringen vill att så många stater som möjligt ansluter sig till de internationella konventioner som möjliggör sådant samarbete. Regeringen har också stärkt arbetet kring åtgärder för att motverka terrorism.
Det är viktigt att vi fortsätter att verka för att de som ansvarar för övergreppen ställs till svars och att brottsoffer får upprättelse. Vårt stöd till FN och andra aktörer bidrar bland annat till att övergreppen dokumenteras. Detta är helt avgörande för att de ansvariga ska kunna ställas inför rätta.
Stockholm den 4 juli 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

