svenska byggföretag i Tyskland

Skriftlig fråga 1997/98:917 av Andersson, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-07-08
Anmäld
1998-07-20
Besvarad
1998-08-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:917 av Sten Andersson (m) till statsrådet Leif Pagrotsky om svenska byggföretag i Tyskland

Sedan en tid tillbaka diskrimineras svenska byggföretag, främst de som gör korttidsjobb i form av husmontering, i Tyskland. Svenska företag betalar i Sverige semesterersättning enligt gällande regler, men tvingas vid arbete i Tyskland även betala till tysk semesterkassa. Detta hindrar konkurrens på lika villkor och är dessutom diskriminerande mot annat EU-land!

Förhållandena är kända av flera departement, men inget har hänt. I våras uttalade statsrådet Pagrotsky i en interpellationsdebatt med undertecknad ett tydligt avståndstagande och fördömde i skarpa ordalag tyska myndigheters agerande.

Andra länder som mött problemet i Tyskland tar upp saken på EU-nivå. Så icke Sverige. Den beskrivna situationen ökar arbetslösheten och minskar svenska företagares motivation att verka i Tyskland.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta med anledning av att tyska myndigheter förhindrar svenska byggföretags möjligheter att konkurrera i annat EU-land?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:917 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:917 om svenska byggföretag i Tyskland
    Statsrådet Leif Pagrotsky

den 13 augusti

Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta med anledning av att tyska myndigheter förhindrar svenska byggföretags möjligheter att konkurrera i annat EU-land. Bakgrunden är den tyska lagen om utstationering av arbetstagare ("den tyska lagen"), som bl.a. föreskriver att svenska byggföretag skall betala förskott på semesterersättning till en tysk semesterkassa. Den tyska lagen innebär dels en likviditetsmässig belastning, dels ett administrativt merarbete som är betungande för svenska byggföretag, särskilt de mindre företagen.

Sten Andersson har tidigare frågat vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta i anledning av den tyska lagen (interpellation 1997/98:161). Vid den påföljande interpellationsdebatten den 10 mars 1998, till vilken Sten Andersson hänvisar i sin fråga, informerade jag om de åtgärder som då hade vidtagits med anledning av den tyska lagen.

Sedan nämnda interpellationsdebatt ägde rum har jag vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan med företrädare för den tyska regeringen, både muntligen och skriftligen. Vidare har, tvärtemot vad som påstås av Sten Andersson, svenska regeringstjänstemän tagit upp frågan på EU-nivå, dels i EG-kommissionens rådgivande kommitté för den inre marknaden, dels vid informella samtal med tjänstemän i EG-kommissionen. Dessutom har vår ambassad i Bonn haft kontakter med tyska myndigheter i frågan.

Vid samtliga tillfällen har det klargjorts att tillämpningen av den tyska lagen enligt den svenska regeringen leder till handelshinder och att den därför är oförenlig med den inre marknadens krav. Regeringen grundar sin ståndpunkt på att den svenska lönegarantin i händelse av arbetsgivarens konkurs erbjuder garantier som i vart fall är likvärdiga med det tyska semesterkassesystemet. Följaktligen borde svenska byggföretag som utför arbeten i Tyskland undantas från förpliktelsen att betala semesterersättning till tysk semesterkassa.

Det förtjänar vidare att noteras att den tyska lagen och dess tillämpning anmälts av flera företag till EG-kommissionen som nu studerar dess förenlighet med EG-fördraget. Vidare har tyska domstolar begärt att EG-domstolen meddelar förhandsavgörande i frågan.

Regeringen kommer även i fortsättningen att arbeta för en lösning på de problem som orsakas av den tyska lagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.