Svensk vapenexport
Skriftlig fråga 1996/97:113 av Bodil Francke Ohlsson (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1996-11-19
- Besvarad:
- 1996-11-27
den 19 november
Fråga 1996/97:113 av Bodil Francke Ohlsson (mp) till utrikesministern
om svensk vapenexport
José Ramos Horta, nyutnämnd pristagare av Nobels fredspris, arbeta-
de mot att Sverige valdes in i säkerhetsrådet. Anledningen var Sveriges
vapenexport till Indonesien. Horta kommer från Indonesien, som annek-
terats av Indonesien efter att tidigare varit en portugisisk koloni. Konflik-
ter och väpnad kamp pågår i Östtimor.
Exporten strider mot de regler som finns för svensk vapenexport, vad
gäller stat som har inre väpnade oroligheter eller där det förekommer
omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
Min fråga till utrikesministern är:
Hur avser utrikesministern verka så att Sveriges trovärdighet i t.ex.
nedrustningsarbete blir större?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:113 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 27 november
Svar på fråga 1996/97:113
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Bodil Francke Ohlsson har frågat mig, mot bakgrund av den svenska
vapenexporten till Indonesien, hur jag avser verka så att Sveriges trovär-
dighet i nedrustningsarbetet blir större.
Låt mig först kommentera Bodil Francke Ohlssons påstående om den
svenska krigsmaterielexporten med att konstatera att beslut om svensk
krigsmaterielexport alltid tas i enlighet med de riktlinjer som fastställts.
Av Bodil Francke Ohlssons sätt att formulera sin fråga kan man få in-
trycket att hon anser att den svenska vapenexporten skulle minska Sveri-
ges trovärdighet i nedrustningsarbetet. Jag kan inte se att så är fallet.
Sverige har ett av världens mest restriktiva regelverk för vapenexport.
Sverige har också sedan lång tid tillbaka en hög trovärdighet på nedrust-
ningsområdet. Den trovärdigheten förpliktar.
Sveriges djupa engagemang och insatser för kämvapennedrustning är
väl kända. Det är inte minst glädjande att provstoppsavtalet nu har öpp-
nats för undertecknande. Som bekant har Sverige drivit detta arbete
framåt bl.a. genom att lägga fram förslag till fullständiga avtalstexter och
leda arbetet rörande utformningen av avtalets verifikationsregim. Sverige
var vidare pådrivande i arbetet med konventionen för förbud mot kemiska
vapen som kommer att träda i kraft i april nästa år. Vi engagerar oss nu
också i hur efterlevnaden av konventionen om förbud mot biologiska och
toxiska vapen skall kontrolleras.
Regeringens engagemang är inte mindre i det arbete som pågår om
nedrustning av konventionella vapen. Under höstens möte med FN:s
generalförsamling lade Sverige i år, liksom tidigare år, fram en resolution
om 1980 års konvention om särskilt inhumana vapen. Detta är i dag det
enda globala avtalet för restriktioner, eller i vissa fall direkt förbud, för
vissa konventionella vapen. Vi var också i år liksom tidigare år medför-
slagsställare till resolutionen om FN:s vapenregister för konventionella
vapen. Registret är ett viktigt bidrag till förtroendeskapande mellan stater,
inte minst på den regionala nivån.
Regeringens arbete för ett internationellt totalförbud för antipersonel-
la minor är välkänt. När Sverige i augusti 1994 som första land formellt
föreslog ett internationellt totalförbud för antipersonella landminor fick vi
stöd endast från ett fåtal länder. Sverige var nu i höst medförslagsställare
till en resolution i FN:s utskott för nedrustningsfrågor, som uppmanar
medlemsstaterna att verka för ett förbud mot antipersonella minor snarast
möjligt. Resolutionen fick glädjande nog stöd av 141 länder. Regeringen
har dessutom redan lagt fram förslag, som en del av totalförsvarsproposi-
tionen, om ett nationellt förbud mot användningen av antipersonella mi-
nor.