Svensk tolkning av regelverk för kemikalier

Skriftlig fråga 2015/16:941 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-03-08
Överlämnad
2016-03-08
Anmäld
2016-03-09
Svarsdatum
2016-03-16
Besvarad
2016-03-16
Sista svarsdatum
2016-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

EU-länderna har en i många avseenden harmoniserad lagstiftning på kemikalieområdet. Syftet är att regelverken ska fungera likvärdigt i de olika EU-länderna, eller i vissa fall mellan de länder som har liknande förutsättningar (exempelvis beroende på vilken geografisk zon landet tillhör). Med gemensamma regler skapas konkurrensneutralitet för verksamheter i olika delar av EU.

Trots det som nämns ovan rapporteras det återkommande i medierna om fall där den svenska myndigheten, Kemikalieinspektionen, gör en annan tolkning än andra EU-länder. Det handlar ofta om fall där Kemikalieinspektionen inte har gett dispens för kemikalier som andra länder i EU godkänt eller gett dispens för. Det medför sämre konkurrensvillkor för svenska näringar, inte minst inom jordbrukssektorn.

Låt mig ge två aktuella exempel:

Bekämpningsmedlet Pirimor har under lång tid använts mot bladlöss bland annat i ärtodlingar. Medlet är gasbildande och kommer alltså åt där lössen sitter gömda till skillnad mot andra medel. Pirimor är förbjudet att använda i Sverige sedan 2013, men tillåtet bland annat i Storbritannien, Holland och Danmark. Ärtodlare i dessa länder konkurrerar med svenska odlare och har alltså genom sin dispens en stor fördel.

När det gäller bekämpningsmedlet Modesto hade dispens sökts för användning under fyra månader vid odling av vårraps och vårrybs i åtta län i Mellansverige, men där har Kemikalieinspektionen nu sagt nej. Länder som Estland, Finland, Danmark och Storbritannien har däremot gett dispens. Det betyder att odlare av raps och rybs i dessa länder nu har en fördel gentemot svenska odlare.

Ingen vill använda bekämpningsmedel i onödan och alla är intresserade av att hitta nya medel som fyller avsedd funktion utan negativa effekter. Men det kan inte vara rimligt att svenska odlare ska slås ut till följd av att svenska myndigheter gör helt andra tolkningar än grannländernas. På en gemensam marknad måste självfallet spelreglerna vara likvärdiga för alla aktörer.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

Hur ser ministern och regeringen på det faktum att svenska myndigheter i åtskilliga fall verkar göra en helt annan tolkning av EU-regelverken än andra länder i vår närhet och på vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att svenska bönder ska ha möjlighet att konkurrera på samma villkor som andra?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:941 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Dnr M2016/00694/Ke
M2016/00732/Ke

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2015/16:941 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Svensk tolkning av regelverk för kemikalier och 2015/16:970 av Betty Malmberg (M) Konsekvenser för svenskt jordbruk av Kemikalieinspektionens beslut

Jonas Jacobsson Gjörtler och Betty Malmberg har frågat mig hur jag och regeringen ser på myndigheters arbete med godkännande och dispenser avseende bekämpningsmedel samt vilka åtgärder jag avser vidta för att medlemsstater ska tolka EU-förordning på samma sätt, så inhemsk produktion inte missgynnas.

Kemikalieinspektionen har ansvaret för bland annat prövning av ärenden rörande bekämpningsmedel. Syftet med prövningen är att säkerställa en hög skyddsnivå både för djur och människors hälsa och för miljön samt förbättra den inremarknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen. Prövningen baseras på försiktighetsprincipen.

Lagstiftningen för växtskyddsmedel är EU-harmoniserad genom förord-ningen 1107/2009 om utsläppande på markanden av växtskyddsmedel. Kommissionen skulle senast den 14 december 2014 lagt fram en rapport om bland annat det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden, i enlighet med förordningens översynsklausul. Översynen är försenad och kommissionen väntas under senare delen av 2016 återkomma till med-lemsstaterna. Mot bakgrund av översynen anordnade Miljö- och energi-departementet tillsammans med Näringsdepartementet hösten 2015 ett diskussionsmöte för svenska aktörer.

Vad gäller det svenska jordbrukets konkurrenskraft pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en livsmedelsstrategi. Mål för det arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovations-kraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås.

Det är inte min uppgift att uttala mig om Kemikalieinspektionens tillämpning av regelverket.

Kemikalieinspektionens beslut går att överklaga till mark- och miljödom-stolen. Den som har fått ett avslag på en ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel kan på så sätt få en prövning om Kemikalieinspektion-ens beslut varit korrekt i förhållande till gällande rätt.

Stockholm den 16 mars 2016

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.