svensk svinproduktion
Skriftlig fråga 1998/99:843 av Jonsson, Göte (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-11
- Besvarad
- 1999-09-02
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Den svenska svinproduktionen står mitt uppe i en djup ekonomisk kris. Företag läggs ned och vissa går i konkurs beroende på det besvärliga läget. Fortsätter denna trend kommer detta att innebära att konsumenterna i framtiden inte får tillgång till svenskt griskött. Det skulle vara allvarligt. Svenska producenter lever med högre kostnader än många konkurrentländer. Det gäller skatter och regelverk på bl.a. miljö- och djurskyddssidan. Det är nu nödvändigt med en helhetssyn när det gäller de villkor under vilka svenska svinproducenter skall arbeta i framtiden.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta för att stärka konkurrenskraften inom svensk svinproduktion?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:843 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 2 september
Göte Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka konkurrenskraften inom svensk svinproduktion.
Jag är väl medveten om förhållandena inom grissektorn i Sverige och i EU. Marknaden för griskött är en av de minst reglerade jordbruksproduktsmarknaderna inom EU. Det innebär att gris- och köttmarknaden i större utsträckning än marknader för övriga jordbruksprodukter känner av förändringar i efterfrågan och utbud, vilket man som producent måste vara förberedd för och planera för.
År 1997 blev ett mycket bra år för svenska grisproducenter, med rekordhöga avräkningspriser på grund av svinpestutbrottet i bl.a. Holland och Tyskland. Under år 1998 var förhållandena det motsatta. Produktionen ökade kraftigt till följd av de höga avräkningspriserna samtidigt som krisen i Ryssland och Asien kraftigt försämrade EU:s möjligheter att exportera griskött.
Flera åtgärder har vidtagits inom EU för att på kort sikt underlätta situationen för grisproducenterna. Sedan snart ett år tillbaka utgår ett stöd till privat lagring av griskött och exportbidragen till Ryssland har höjts kraftigt. Därutöver ingick vid årsskiftet de ryska myndigheterna och EU ett avtal om livsmedelshjälp. Inom ramen för livsmedelshjälpen skall EU leverera 100 000 ton griskött till Ryssland varav man i dag har levererat 30 000 ton.
Dessa åtgärder har på kort sikt visat sig ge resultat. Redan under det andra kvartalet i år började avräkningspriserna i Sverige att så sakta vända uppåt. Kommissionens senaste prognoser för det andra halvåret 1999 pekar på att grisköttspriserna kommer att vända uppåt och förhoppningsvis då till en mer långsiktigt stabil nivå.
De svenska djurskyddsbestämmelserna lyfts i olika sammanhang fram som en orsak till den dåliga lönsamheten och konkurrensförmågan för svensk svinproduktion. Visserligen medför de svenska bestämmelserna ökade kostnader för bl.a. byggnader, men i stor utsträckning vägs dessa kostnadsökningar upp av minskade kostnader på andra områden till följd av bl.a. förbättrad tillväxt, minskad foderförbrukning, lägre dödlighet och bättre djurhälsa. Jag upplever att acceptansen för djurskyddsbestämmelserna och "den svenska modellen" är stor bland producenter och i övrigt inom näringen. Det kan också nämnas att andra länder såsom Danmark och Storbritannien är på väg att skärpa sina bestämmelser bl.a. som en följd av konsumenternas krav.
Enligt min uppfattning har grisproducenterna själva huvudansvaret för att konkurrenskraften stärks inom näringen. Den svenska modellen innebär att svensk grisproduktion går i täten för en utveckling som ligger i konsumenternas intresse och som kommer att betala sig i längden. På sikt måste därför lösningen för grisproducenterna vara att satsa på djurskydd och miljö för att ta fram en prisvärd produkt som har högre etiska värden än konkurrenternas produkter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.