Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svensk näringspolitik

Skriftlig fråga 2001/02:337 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-03
Anmäld
2001-12-11
Besvarad
2001-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2001/02:337

 av Sten Tolgfors (m) till näringsminister Björn Rosengren om svensk näringspolitik

Den svenska regeringen har kapitulerat i näringspolitiken. Initiativ för ett framtida gott näringsklimat saknas. Den passiva hållning som regeringen har hotar det framtida svenska företagandet och riskerar att driva företagens huvudkontor ut ur landet.

Den analysen gör nu att LO-förbundet Metall söker allianser med näringslivet för att hitta nya lösningar för att rädda kvar jobben i Sverige. Under ledning av direktören Carl Bennet ska nu Metall och näringslivet i en grupp komma fram med förslag till hur det svenska näringsklimatet kan räddas.

Den senaste gruppen av sådan karaktär initierades av näringsministern. Det arbetet rann ut i sanden och är bortglömt. Det är mycket allvarligt att regeringen inte tar dessa problem på större allvar. Den bildade gruppen är inte bara en varningsklocka, den är ett bevis på att även facket och näringslivet tröttnat på regeringens oförmåga att lösa de verkliga problemen.

Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att återskapa ett gott näringsklimat för industrin i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:337 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 11 december

Svar på fråga 2001/02:337 om svensk näringspolitik

Näringsminister Björn Rosengren

Sten Tolgfors har frågat mig vilka insatser jag avser att vidta för att återskapa ett gott näringsklimat för industrin i Sverige.

Näringsklimatet i Sverige har förbättrats betydligt under de senaste åren. Detta beror främst på den ekonomiska stabiliteten, de goda statsfinanserna, de låga räntorna och det svaga inflationstrycket.

I ett antal internationella underökningar har försök gjorts att ranka länder efter företagsklimat och/eller konkurrenskraft. Sammantaget tyder resultaten på att näringsklimatet är bra i Sverige. Höga skatter drar dock ned betyget. I augusti i år, 2001, presenterades en makroekonomisk studie av näringsklimatet i 60 länder, utförd av Storbritanniens Economic Intelligence Unit. Sverige hamnade på nionde plats i undersökningen, Holland var etta.

Sverige får även höga placeringar på den årliga ranglistan presenterad av World Economic Forum. I en jämförelse med 75 länder rankas Sverige som nummer sex i aktuell konkurrenskraft och nummer nio i långsiktig tillväxtkraft. Finland placeras främst i båda dessa avseenden. Sverige har förbättrat sin position jämfört med förra året.

En av de viktigaste frågorna, som går att påverka från politiskt håll, när det gäller ett lands förmåga att vara attraktivt för företagande är att förutsättningarna för produktion med hög kunskapsnivå är god. Enligt en benchmarking-rapport från OECD uppvisar Sverige många tecken på att vara kanske världens främsta kunskapsbaserade ekonomi. Sverige är t.ex. det land som, enligt rapporten, satsar mest på forskning, högre utbildning och investeringar i datorprogram mätt som andel av BNP. Dessa investeringar har ökat mest i Sverige, Irland och Finland under 1990-talet. Ett tecken som tyder på att forskningen varit framgångsrik är att Sverige uppvisar den högsta andelen innovationer, samt placerar sig tvåa när det gäller antalet patentansökningar till EU.

Undersökningen visar även att Sverige tillhör ett av de främsta länderna när det gäller satsningar på högskolor, medborgarnas läskunnighet, antalet forskare, vetenskapliga publiceringar, hushållens tillgång till datorer och Internet, e-handel och många andra indikatorer som mäter det nya kunskapssamhället.

Det finns alltså mycket positivt att säga om näringsklimatet i Sverige vilket dock inte innebär att vi kan slå oss till ro. Det finns fortfarande det som kan förbättras. Vi behöver en mer positiv syn på företagsamhet i allmänhet och företagande i synnerhet, vissa skatteregler bör ses över för att stimulera företagandet och regelverket kan fortfarande förenklas och förbättras för att underlätta företagsamheten i landet.

Regeringen har i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop.2001/02:2) föreslagit åtgärder som ska stärka innovationssystemet och förbättra möjligheterna att förädla forskningsresultat och förmedla dem till näringslivet.

I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop.2001/02:4) föreslås förutom ytterligare insatser för att främja innovationssystem och kluster, ett nationellt handlingsprogram för entreprenörskap.

Jag vill slutligen säga att jag välkomnar det initiativ som LO-förbundet Metall tillsammans med näringslivet har tagit och ser fram emot de förslag gruppen kommer att presentera.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.