svensk mikroelektronik
Skriftlig fråga 2001/02:1306 av Danestig, Britt-Marie (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-06
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juni
Fråga 2001/02:1306
av Britt-Marie Danestig (v) till utbildningsminister Thomas Östros om svensk mikroelektronikSverige ligger enligt tillgänglig statistik väl framme som forskningsnation. På en per capita-basis hör Sverige till en av de nationer som satsar mest på forskning. Ett problem är dock att forskningsfinansieringsvolymen i Sverige har betydligt större svängningar än i många andra europeiska länder. Detta beror främst på att forskningsstiftelserna beslutat att låta medelsutdelningen följa utvecklingen av stiftelsekapitalet. Nedgången på börsen har fått till följd kraftigt minskade forskningsresurser. Mikroelektroniken är ett strategiskt viktigt forskningsområde där Sverige befinner sig i den internationella toppen och som nu drabbas hårt av den uppkomna situationen.
För Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och dess mikroelektronikprogram innebär den negativa utvecklingen av stiftelsens kapital att 90 % av de inkomna ansökningarna för innevarande ansökningsomgång kommer att bli helt utan medel. Följden kan bli att en stor andel av Sveriges elektronikforskning kommer att läggas ned och att den uppbyggda kompetensen riskerar att försvinna bort. En kompetens som när den är förlorad tar mycket lång tid att bygga upp igen. Till problembilden hör också Ericssons minskade satsningar på FoU inom elektronikområdet, något som ytterligare förstärker krissituationen.
Jag vill därför fråga utbildningsminister Thomas Östros:
Vad avser ministern att göra för att Sverige ska bibehålla sin ställning inom forskningsområdet mikroelektronik?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1306 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1306 om svensk mikroelektronik
Utbildningsminister Thomas Östros
Britt-Marie Danestig har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige ska behålla sin ställning inom forskningsområdet mikroelektronik.
Sverige satsar totalt nästan 4 % av BNP på forskning och utveckling (FoU) vilket är mer än något annat land i världen. Sverige tillhör den grupp av länder som satsar mest offentliga resurser på forskning, men har även ett mycket FoU-intensivt näringsliv.
Under åren 2001@2004 ökar den statliga finansieringen av forskning med ca 1,5 miljarder kronor. Av dessa nya medel riktas 155 miljoner kronor mot ämnen som berör mikroelektronik@informationsteknik (120 miljoner kronor) och materialvetenskap (35 miljoner kronor). Dessutom görs en särskild satsning på forskarrekrytering med 110 miljoner kronor, resurser som även kan komma den mikroelektroniska forskningen till del.
Som en ytterligare del i statens satsning på mikroelektronik bildade regeringen 1998 ett forskningsinstitut för mikroelektronik, Imego AB. Institutet bedriver såväl forskning inom mikroelektronik som arbete med att utveckla produkter inom mikroelektronikområdet. Regeringen gav Imego AB ett inledande stöd på 100 miljoner kronor för uppbyggnad av verksamheten. Dessutom ges ett årligt anslag om 20 miljoner kronor för institutets grundläggande forskning inom området. Imego AB förväntas också aktivt söka extern finansiering för sina utvecklingsprojekt. Sedan starten 1999 har Imego AB utfört uppdrag för industrin för motsvarande 35 miljoner kronor.
Till detta kommer att den mikroelektroniska forskningen kan söka medel från Vetenskapsrådets reguljära anslag. I och med den nya organisationen för forskningsfinansiering har forskarstyret i råden stärkts. Endast på detta sätt kan vi försäkra oss om att det är den mest högkvalitativa forskningen som får stöd. Forskarna prioriterar inom de givna ramarna vilka områden som ska få stärkt stöd. Forskningen utvecklas snabbt och forskningsfinansiärerna har möjlighet att ge stöd till nya områden på samma sätt som var fallet då Nutek inledde mikroelektronikprogrammet.
Forskningsstiftelserna spelar en viktig roll för finansiering av den svenska forskningen. Men med den konstruktion som stiftelserna fått kommer medelsfördelningen att variera beroende på dels stiftelsernas prioriteringar, dels avkastningen på dess kapital.
Det statliga stödet till forskning har ökat under denna mandatperiod. Mikroelektronik är ett område som gynnas av detta ökade stöd. Men det är en viktig princip att det är aktiva forskare som efter en bedömning av områdens vikt och projektens kvalitet prioriterar de projekt som ska få stöd.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.