svensk kalvexport
Skriftlig fråga 1999/2000:869 av Ringqvist, Jonas (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-27
- Anmäld
- 2000-05-03
- Besvarad
- 2000-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:869
av Jonas Ringqvist (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om svensk kalvexportDen svenska kalvexporten förväntas öka trots en bred svensk enighet om att de villkor som dessa djur då kommer födas upp under är oacceptabla. Djuren tvingas stå uppbundna utan möjlighet att röra sig. De ges näringsfattigt foder för att köttet ska bli ljust och riskerar därför att dö av järnbrist. Man är dessutom ofta tvungna att blanda antibiotika i fodret till kalvar med järnbrist, eftersom de annars skulle bli sjuka. Förutom lidande för de enskilda djuren så innebär detta också att den svenska modellen, med ett förhållandevis gott djurskydd, brister i trovärdighet genom att vi inte kan hitta en tillräcklig lönsamhet i produktionen.
Trots att EU:s frihandelsprinciper sätts över djurens rättigheter så finns det saker vi kan göra för att begränsa kalvexporten. Tillståndsgivningen för exporten kan ses över. Jag har fått uppgift om att man i dag kan få exporttillstånd för djur som ännu är för unga för att exporteras. Ett annat sätt som bör prövas är förändringar av de nationellt utformade jordbruksstöden för att förbättra lönsamheten i nötköttsproduktionen.
Även EU:s frihandelsprinciper bör ifrågasättas. Det är inte rimligt att samma principer ska gälla för levande djur som för andra varor. I stället bör levande djur undantas från principen om varors fria rörlighet.
Min fråga till jordbruksministern är:
Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att begränsa den svenska kalvexporten?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:869 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
den 3 maj
Svar på frågorna 1999/2000:852 om försäljning av svenska kalvar, 854 om transporter av kalvar från Sverige och 869 om svensk kalvexport
Jordbruksminister Margareta Winberg
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att exporten av svenska kalvar ska stoppas. Vidare har Marietta de Pourbaix-Lundin och Jonas Ringqvist frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att få ett slut på de långa transporterna av unga kalvar från Sverige, respektive begränsa den svenska kalvexporten.
Jag har den 14 april respektive den 10 november år 1999 svarat på liknande frågor och hänvisar därför även till vad jag svarade då.
Det borde vara självklart att djur som ska slaktas inte transporteras längre än nödvändigt. Lika självklart borde det vara att djur som ska födas upp hos en specialiserad uppfödare och därför måste transporteras från sin födelsebesättning till en annan gård inte transporteras längre än till närmaste lämpliga plats. Tyvärr vet vi att så inte alltid är fallet.
Sedan EU-inträdet är Sverige en del av den gemensamma marknaden. Detta innebär att t.ex. levande djur och kött fritt kan föras mellan medlemsländerna. Handelsströmmarna styrs till största delen av ekonomiska bedömningar. Priset på t.ex. kalv har varit lågt i Sverige och kortsiktiga ekonomiska intressen har då gjort att export av kalv blivit en god affär. Någon möjlighet att hindra utförsel till en annan medlemsstat finns inte. Ett exempel på detta är domen i mål C-1/96 där EG-domstolen tydligt fastslår att utförsel av kalvar från England inte kan hindras av djurskyddsskäl om införsellandet uppfyller minimireglerna i rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar.
Under 1997 beslutades rådets direktiv 97/2/EG om ändring av direktiv 91/629/EEG. Förbättringar infördes bl.a. beträffande kalvboxarnas mått samt begränsningar i bruket av ensamboxar. Dessutom har kommissionen genom beslut om direktivets bilaga fastställt att alla kalvar ska ha tillgång till vissa mängder stråfoder samt att dieten ska innehålla tillräckligt med järn för att säkra en hemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod.
Det finns ett vältäckande och i många avseenden bra regelverk inom EU vad gäller djurtransporter, främst genom rådets direktiv 91/628/EEG om skydd av djur under transport. Vad gäller export av nötkreatur informerade Statens jordbruksverk den 23 november 1999 i ett meddelande svenska exportörer av nötkreatur om det gällande regelverket. I meddelandet uppmärksammades exportörerna bl.a. på att enligt Jordbruksverkets föreskrifter om transport av levande djur (SJVFS 1996:105) får kalvar under två veckors ålder ej transporteras. Detta innebär att kalvar inte får lämna sin födelsebesättning förrän de uppnått två veckors ålder. Kalvtransporterna har hittills, enligt Jordbruksverket, uppfyllt de bestämmelser om skydd av djur under transport som finns.
Det är av yttersta vikt att de nationella kontrollerna av djurtransporter fungerar tillfredsställande och att EG-kommissionen noga övervakar medlemsstaternas efterlevnad av direktiv 91/628/EEG. Under år 1999 initierade Jordbruksverket ett landsomfattande projekt rörande tillsynen av djurtransporter för att kartlägga efterlevnaden av gällande regler samt höja kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis. Projektet kommer att utvärderas under år 2000.
Jag avser att i fortsättningen, liksom tidigare, på alla sätt försöka förbättra bestämmelserna inom EU när det gäller djurtransporter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.