svensk idrott och bolagisering

Skriftlig fråga 1998/99:429 av Sandlin, Lena (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-03-05
Anmäld
1999-03-15
Besvarad
1999-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:429 av Lena Sandlin (s) till statsrådet Ulrica Messing om svensk idrott och bolagisering

den 5 mars

 

Svensk idrottsrörelse står just nu inför stora och viktiga beslut om sin framtid. I maj månad kommer t.ex. RF på sitt årsmöte att ta ställning till bolagiseringsfrågan, och svensk elitishockey håller som bäst på att ta ställning till en eventuell ny hockeyliga med mer kommersiella förtecken.

Idrottsrörelsen är och skall vara självständig, den fattar demokratiskt sina egna beslut och bestämmer därigenom sin egen utveckling. Samhället kan dock i en dialog med idrottsrörelsen framhäva betydelsen av breddidrott, social och demokratisk fostran. I en sådan dialog måste även alla konsekvenser från samhällets och statens sida tas upp om idrottsrörelsen bestämmer sig för att vandra på en mer renodlad kommersiell väg vad det gäller elitidrotten. Idrottsrörelsen måste veta vilka konsekvenser och effekter kommande beslut kan få vad det gäller samhällsstöd.

Samhällets stöd till idrotten är naturligtvis beroende av hur och i vilket syfte verksamheten bedrivs. Om elitverksamhetens mål endast är avkastning och vinstmaximering finns det anledning att diskutera samhällets stöd.

 

Om svensk idrott bestämmer sig för att tillåta bolagisering av elitverksamhet, om svensk idrott bestämmer sig för att skilja elitidrotten från breddidrotten, kommer då regeringen att föreslå förändringar vad det gäller samhällsstödet, t.ex. när det gäller bevakning vid idrottsevenemang?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:429 besvarad av Statsrådet Ulrica Messing

Svar på fråga 1998/99:429 om svensk idrott och bolagisering
    Statsrådet Ulrica Messing

den 17 mars

 

Lena Sandlin har frågat mig om regeringen kommer att föreslå förändringar vad gäller samhällsstödet, t.ex. när det gäller polisens bevakningskostnader vid idrottsevenemang, om svensk idrott tillåter bolagisering av elitverksamhet.

Låt mig inledningsvis säga att frågor av detta slag kommer att särskilt behandlas i den proposition om statens stöd till idrotten som regeringen avser att presentera för riksdagen senare i vår. Jag vill dock redan nu instämma i Lena Sandlins uppfattning att idrottsrörelsen är och skall vara självständig och att den bestämmer sin egen utveckling.

Det är viktigt att idrottsrörelsen är medveten om de konsekvenser som uppstår om en annan associationsform väljs för den kommersiella elitidrotten än den ideella föreningens. En sådan förändring påverkar möjligheterna att få statsbidrag och kan få följder för bl.a. skattesituationen och kostnader för polisens bevakning vid idrottsevenemang.

Beträffande anslaget Stöd till idrotten har regeringen i regeringsbeslut ställt till Riksidrottsförbundet (RF) angivit som villkor att RF skall säkerställa att bidraget endast fördelas till organisationer som bedriver verksamhet på ideell grund. Aktiebolag kan således inte komma i fråga för stöd från staten.

I skattehänseenden kommer idrottsaktiebolag att behandlas på samma sätt som andra bolag. Ett idrottsaktiebolag kommer att vara skattskyldigt till statlig inkomstskatt för de intäkter som verksamheten ger upphov till. Bolagen kommer också att bli skyldiga att redovisa moms enligt allmänna regler.

Skälet till att samhället svarar för polisens bevakningskostnader vid idrottsevenemang är att det är ideella organisationer som arrangerar sådana offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen. Om däremot en offentlig tillställning anordnas i vinstsyfte skall, enligt 2 kap. 26 § samma lag, polisen ersättas för de kostnader som uppstår för ordningshållning. Detta innebär att ett vinstdrivande idrottsaktiebolag enligt gällande lagstiftning skall betala för polisens ordningshållning. Beslut om ersättningsskyldighet fattas av polismyndigheten.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.