svensk humanioras konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2004/05:955 av Wikström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-14
- Inlämnad
- 2005-02-14
- Besvarad
- 2005-02-23
- Svar anmält
- 2005-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 februari
Fråga 2004/05:955
av Cecilia Wikström (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om svensk humanioras konkurrenskraftDen brittiska tidskriften The Times Higher Educational Supplement (THES) har publicerat en lista över världens främsta universitet. Listan kommer att publiceras varje år och väntas få en stor betydelse i den akademiska världen, inte minst eftersom det viktigaste betyget sätts av akademikerna själva utifrån hur de bedömer de olika universiteten.
En panel på 1 300 forskare från hela världen har tillfrågats vilka universitet som är bäst inom det humanistiska vetenskapsområdet. Precis som man kunnat förutse kom listan att toppas av amerikanska och brittiska universitet. Våra nordiska grannländer visar också upp goda placeringar: Oslo (plats 16), Köpenhamn (23), Helsingfors (36).
Det finns inte ett svenskt universitet bland de 50 bästa. Även när det gäller samhällsvetenskap finns Skandinavien representerat bland de 50 främsta, dock inte av Sverige. Handelshögskolan i Stockholm rankas till plats 53, bakom universitet från bland annat Israel, Australien och Thailand.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga forskningsminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka den svenska humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningens internationella konkurrenskraft.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:955 besvarad av Leif Pagrotsky
den 23 februari
Svar på fråga 2004/05:955 om svensk humanioras konkurrenskraft
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Cecilia Wikström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka den svenska humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningens internationella konkurrenskraft.
Cecilia Wikström utgår i sin fråga från en ny internationell rankning av lärosätenas kvalitet inom olika forskningsområden, publicerad i tidskriften The Times Higher Education Supplement (THES). Den aktuella rankningen baseras bland annat på vad ett stort antal forskare runtom i världen anser vara de bästa forskningsmiljöerna. Rankningen utgår också från citeringsanalys som är en vanligt förekommande jämförelse av hur ofta forskare från olika institutioner citeras i internationellt ansedda vetenskapliga tidskrifter.
Internationella jämförelser av detta slag ger inte en heltäckande bild av styrkan på forskningen inom ett visst område. Vad gäller exempelvis citeringsanalys gör skilda publiceringstraditioner inom olika vetenskapsområden att jämförelser kan bli missvisande. Dessutom tenderar forskningspublicering på engelska att ge större genomslag. Inom humaniora och samhällsvetenskap sker publiceringen huvudsakligen på forskarens modersmål och i bokform. Enligt The Times Higher Education Supplement täcker den aktuella rankningens citeringsanalys exempelvis endast ca 20 % av det som publicerats av brittiska institutioner när det gäller vissa områden inom humaniora.
För att få en uppfattning om den svenska forskningens kvalitet är det även viktigt att använda sig av utvärderingar med hjälp av internationella experter. Sådana utvärderingar mäter kvaliteten på forskningen, belyser för Sverige viktiga forskningsområden i ett internationellt perspektiv och bedömer forskningsläge och forskningsbehov. Utvärderingar av humaniora och samhällsvetenskap i Vetenskapsrådets regi har gett olika ämnen goda omdömen. En återkommande kritik riktas dock mot för liten användning av det engelska språket i avhandlingar och i forskningen, vilket bland annat bidrar till låg internationell publiceringsnivå. Därmed får inte värdefull, ibland unik, svensk empiri från till exempel svensk samhällsvetenskaplig forskning önskvärd spridning.
Jag vill avslutningsvis påpeka att det humanistisk-samhällsvetenskapliga området på regeringens initiativ har förstärkts på senare år. I den forskningspolitiska propositionen, Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3), var humaniora och samhällsvetenskap ett av de åtta prioriterade områdena och regeringen gjorde en permanent förstärkning av resurserna till området om sammanlagt 128 miljoner kronor. Regeringen presenterar snart en ny forskningspolitisk proposition som innehåller en förstärkning av de samlade statliga forskningsresurserna med 2,3 miljarder kronor.
Internationell samverkan är en förutsättning för att kunna bedriva forskning vid den vetenskapliga frontlinjen. För ett litet land som Sverige är det därför viktigt att aktivt delta i det internationella forskningssamarbetet. Internationaliseringen av vårt samhälle medför ökade krav på forskning inom bland annat religion, kultur, språk, ekonomi, demokratiaspekter etcetera. Denna utveckling erbjuder nya möjligheter för svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att sprida svensk empiri, publicera sig internationellt och lära sig av andras metoder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.