Svartlistningen av Palestinagrupperna
Skriftlig fråga 2017/18:683 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-30
- Överlämnad
- 2018-01-30
- Anmäld
- 2018-01-31
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Israeliska staten har låtit upprätta en lista över organisationer som inte släpps in i landet. På denna lista återfinns den svenska solidaritetsorganisationen Palestinagrupperna, som bedriver en omfattande ekonomisk och social biståndsverksamhet i de palestinska områdena samt informationsarbete i Sverige om situationen Israel/Palestina. Sverige har även ett kulturellt utbyte med Palestina. Palestinagruppernas biståndsverksamhet är delvis finansierad med egna insamlade medel men erhåller liksom många andra frivilligorganisationer som bedriver biståndsverksamhet medel från svenska staten genom Sida. I och med att Palestinagrupperna nu portförbjuds i Israel riskerar den svenska biståndsverksamheten i de palestinska områdena att skadas.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser ministern att göra för att den israeliska staten ska upphäva svartlistningen av Palestinagrupperna så att det svenska biståndet till de palestinska områdena kan fortsätta att fungera?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:683 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet
Lövin
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:683 av Amineh Kakabaveh (V)
Svartlistningen av Palestinagrupperna
Amineh Kakabaveh har frågat utrikesministern vad regeringen gör för att den israeliska staten ska upphäva svartlistningen av Palestinagrupperna så att det svenska biståndet till de palestinska områdena kan fortsätta att fungera.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Värnandet av mänskliga rättigheter, inklusive församlings-, förenings- och yttrandefrihet, utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. Vi ser därför med oro på utvecklingen rörande mänskliga rättigheter och det krympande utrymmet för civilsamhället i Israel, och vi följer utvecklingen nära. Detta inkluderar den lista av civilsamhälleorganisationer som israeliska myndigheter nyligen publicerat. Denna lista omfattar organisationer från flera EU-länder, inklusive Palestinagrupperna i Sverige, och avser tillämpningen av ny lagstiftning om nekad inresa för personer som representerar eller arbetar för organisationer som anses förespråka bojkott av Israel.
Människorättsorganisationer verksamma i Israel har de senaste åren uttryckt oro för ett gradvis minskande utrymme för civilsamhället och de beskriver ett allt mer polariserat samhällsklimat som försvårar deras möjligheter att verka, särskilt i frågor som rör ockupationen av Palestina. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Israel från 2017 beskriver närmare de problem och utmaningar som civilsamhället i Israel står inför.
Yttrandefrihet, informationsfrihet och församlings- och föreningsfrihet är grundläggande för att skapa ett öppet och demokratiskt samhälle. Detta påtalar regeringen konsekvent i sin dialog med Israel. Sverige har även uppmärksammat svartlistningen i EU:s råd för utrikesfrågor den 22 januari samt i FN:s säkerhetsråd den 25 januari. Även i samband med granskningen av människorättssituationen i Israel (UPR) inom FN:s Råd för mänskliga rättigheter den 23 januari tog Sverige upp frågan om civilsamhällets minskande utrymme. Sverige är, tillsammans med övriga EU och andra länder, i kontakt med israeliska myndigheter om hur de avser tillämpa den nya lagstiftningen.
Stockholm den 6 februari 2018
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.