svartjobb bland utländska företagare
Skriftlig fråga 2000/01:1644 av Magnusson, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-31
- Besvarad
- 2001-09-12
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1644
av Cecilia Magnusson (m) till finansminister Bosse Ringholm om svartjobb bland utländska företagareAlltfler av de utländska byggarbetare som kommer till Sverige uppger att de är egna företagare och kan också visa upp svenska F-skattsedlar.
Till skillnad från arbetstagare har egna företagare rätt att arbeta tre månader i Sverige utan arbetstillstånd, men polisen anser att det i många fall är tveksamt om de verkligen är att betrakta som egna företagare.
Eftersom rättspraxis är oklar lämnas de ärendena över till Migrationsverket, men innan ärendena hinner avgöras har oftast de tre månaderna gått och de utländska byggarbetarna har återvänt till sina hemländer.
Detta förhållande har kritiserats av bl.a. Torgny Johansson på Byggnadsarbetareförbundet, som anser att dess medlemmar missgynnas av att illegal arbetskraft tar jobben billigare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förhindra missbruk av reglerna rörande utländsk arbetskraft?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1644 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
den 12 september
Svar på fråga 2000/01:1644 om svartjobb bland utländska företagare
Finansminister Bosse Ringholm
Cecilia Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra missbruk av reglerna rörande utländsk arbetskraft.
Regler om utfärdande av F-skattsedel har funnits i uppbördslagen sedan den 1 januari 1993. När uppbördslagen den 1 november 1997 ersattes av skattebetalningslagen utvidgades reglerna till att gälla även utländska näringsidkare. Syftet med detta var att underlätta för utländska fysiska och juridiska personer att bedriva näringsverksamhet här i landet.
Redan innan skattebetalningslagen hade trätt i kraft utsattes emellertid reglerna för viss kritik. Bl.a. påstods det att de som startar eget företag ibland hade alltför svårt att få en F-skattsedel. Reglerna justerades då så att det blev lättare för den som startar näringsverksamhet att få en F-skattsedel. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1998.
Enligt huvudregeln ska en F-skattsedel efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Det görs inte någon skillnad mellan svenska och utländska näringsidkare. Det innebär att även den som inte är skattskyldig här i landet men bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet här har rätt att få en F-skattsedel under samma förutsättningar som gäller för den som är skattskyldig här. En sådan F-skattsedel utfärdas utan att någon preliminärskatt debiteras.
De första reglerna om utfärdande av F-skattsedel kom till före Sveriges inträde i EU. Efter Sveriges medlemskap har antalet utländska näringsidkare som ansöker om F-skattsedel ökat. Å andra sidan har medlemskapet underlättat för svenska näringsidkare att bedriva verksamhet utomlands och många svenska byggarbetare är nu anställda hos sådana arbetsgivare och har sin arbetsplats utomlands.
När etableringen av utländska företagare ökade i Sverige uppmärksammades att kontrollen av de utländska näringsidkarna inte kunde göras lika noggrann som den som görs av svenska näringsidkare. Detta gällde främst när näringsidkaren brustit i redovisning och betalning av skatter och avgifter i hemlandet. Genom en ändring i skattebetalningslagen som föreslagits av regeringen gäller emellertid fr.o.m. i år att brister i redovisning och betalning av utländska skatter och avgifter motsvarande de skatter och avgifter som betalas enligt skattebetalningslagen också ska beaktas vid en ansökan om F-skattsedel och vid återkallelse av sådan skattsedel.
Att det i vissa fall kan vara svårt för skattemyndigheten att ta ställning till om en verksamhet är att betrakta som näringsverksamhet eller inte beror enligt min mening inte på en oklar rättspraxis utan på att myndigheten ofta måsta ta ställning innan verksamheten påbörjats. Jag kan därför förstå att polisen i något fall kan ha en annan uppfattning än skattemyndigheten. Den har ju möjlighet att göra en bedömning av en pågående verksamhet.
Svårigheterna att göra en riktig bedömning begränsas emellertid inte till utländska byggarbetare utan gäller i lika hög grad svenska som således också i vissa fall kan få en F-skattsedel utan att egentligen ha rätt till en sådan. De kan då, på samma sätt som utländska byggarbetare med en F-skattsedel, ha lättare att få arbete än sina arbetskamrater utan sådan skattsedel.
Vårt medlemskap i EU innebär bl.a. att en medborgare i en medlemsstat har rätt att bedriva näringsverksamhet varsomhelst inom gemenskapen. Vi har inte rätt att vägra eller försvåra för en medborgare i en annan medlemsstat att bedriva näringsverksamhet här. Detta gäller även i fråga om medborgare i de stater, exempelvis Polen, som träffat associeringsavtal med EU. Att införa särskilda bestämmelser för utländska näringsidkare som gör det svårare för dem att få en F-skattsedel är alltså inte förenligt med medlemskapet i EU.
Anser polisen att någon som har en F-skattsedel inte borde ha en sådan är det emellertid inget som hindrar att detta påtalas för skattemyndigheten som, om den delar polisens uppfattning, har rätt att återkalla skattsedeln. Detta gäller givetvis inte bara utländska F-skattsedelsinnehavare. Skattemyndigheten har dock det huvudsakliga ansvaret för att i tveksamma fall kontrollera att beslut om utfärdande av en F-skattsedel är riktigt. Detta ansvar är inte heller begränsat till utländska näringsidkare utan gäller alla som tilldelats en F-skattsedel.
Enligt uppgifter från Skattemyndigheten i Stockholm är det inte någon större mängd utlänningar som innehar F-skattsedel utan att någon preliminärskatt har debiterats. Det finns för närvarande, såvitt jag känner till, inte heller några säkra uppgifter om att de utfärdade F-skattsedlarna missbrukas på det sätt som Cecilia Magnusson angett. Jag avser emellertid att följa utvecklingen och, om det visar sig bli nödvändigt, vidta åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.