svampangrepp på skog
Skriftlig fråga 2000/01:1458 av Johansson, Kenneth (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-21
- Besvarad
- 2001-07-05
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1458
av Kenneth Johansson (c) till statsrådet Ulrica Messing om svampangrepp på skogFjolårets kalla och blöta sommar i kombination med en varm och blöt höst har fått till följd att stora skogsarealer har drabbats av allvarliga svampangrepp. Ett av de mest fruktade är gremmeniella. Även tallskytte och blåsrost förekommer. I Dalarna har svampen fått fäste från Ludvika till Lima. Ett annat område som drabbats är norra delen av Falu kommun upp mot Hälsingegränsen.
Gremmeniella slår ut både fjolårsskott och nästa års blivande skott. Bara 1999 års skott överlever. Då träden i normalfallet ska släppa dessa skott till hösten är det stor risk att träden dör. Och då återstår bara avverkning i förtid. Värdetillväxten går förlorad. Kostnader för återbeskogning uppkommer.
Risken är således uppenbar för stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Dessutom är ju skogen en mycket viktig resurs för landet som helhet. Åtgärder måste vidtas, bl.a. bör kostnader för återbeskogning kunna utgå.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att begränsa de negativa effekterna, av svampangreppen på skogen, för berörda skogsägare?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1458 besvarad av statsrådet Ulrica Messing
den 5 juli
Svar på fråga 2000/01:1458 om svampangrepp på skog
Statsrådet Ulrica Messing
Kenneth Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa de negativa effekterna av svampangreppen på skogen för berörda skogsägare. Om jag uppfattar frågan rätt så anser Kenneth Johansson bl.a. att skogsägarna ska kunna få statliga bidrag till återväxtåtgärder på skadade områden.
De skador som Kenneth Johansson hänvisar till har drabbat tallskog av olika ålder i stora områden i södra och mellersta Sverige. Skadorna varierar i omfattning och det går inte att generellt bedöma effekterna av dem. Det finns dock möjlighet för varje skogsägare att från både Skogsvårdsorganisationen och Sveriges lantbruksuniversitet få information om skadeutvecklingen och råd om hur man ska agera. Tidskriften Skogseko som Skogsstyrelsen producerar och sänder ut i 270 000 exemplar innehåller närmare uppgifter om detta.
Vad så gäller statsbidrag till skogsbruket vill jag erinra om att merparten av dessa inklusive bidragen vid omfattande insektsskador på skog avskaffades genom 1993 års skogspolitiska beslut (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Beslutet var ett led i den ökade friheten för företagande som genomfördes genom minskade regleringar, sänkta skatter och slopade avgifter. 1993 års beslut följs regelbundet upp. I samband med 1998 års uppföljning avvisade riksdagen förslag om införande av en form av ekonomiskt stöd vid omfattande skador på skog (bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Nästa uppföljning kommer att redovisas för riksdagen nästa år. Någon utvidgning av det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket planeras emellertid inte. I sammanhanget vill jag erinra om den möjlighet som finns för skogsägarna att teckna skogsförsäkring som delvis kan omfatta sådana skador som vi nu ser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.